Naturvännerna menar att ingreppet kan få långvariga konsekvenser för biologisk mångfald och ekologisk balans i området – och har därför gjort en åtalsanmälan om misstänkt miljöbrott.

– Det här är ett av Partilles mest värdefulla naturområden. Att man gör ett så omfattande ingrepp utan att ens ha grundläggande ekologisk kunskap är oacceptabelt, säger Lars Erik Jevås.

Avverkningen upptäcktes av en medlem i föreningen som slog larm. Jevås och Ahlfors kontaktade kommunen och begav sig till platsen. Då hade delar redan huggits upp – och arbetet fortsatte kort därefter på andra sidan bäcken.

– Vi såg att flera stora träd, kanske 70 till 80 år gamla, var nedsågade. Tidigare var det lummigt och skuggigt här. Nu är det öppet, torrt och utsatt. Många arter är beroende av skuggan för att överleva, säger Sören Ahlfors.

Kommunens förklaring till åtgärden har enligt föreningen varit att trädgrenar och kvistar fastnar i gallren vid bäckens kulvertering, vilket kan hindra vattenflödet. Ett argument som Naturskyddsföreningen avfärdar.

– Det är ett tekniskt argument som saknar grund. Man har dessutom slarvat med rensningen av gallren i flera år. Det är först nu, efter avverkningen, som man säger sig vilja underlätta rensning – men det har inte varit ett reellt problem tidigare, säger Jevås.

Avverkningen bedöms av föreningen vara ett allvarligt brott mot strandskyddet, och har anmälts till åtalsprövning. I anmälan framhålls att åtgärden sannolikt påverkat flera skyddsvärda arter negativt, däribland rosenporing, svartöra, forsärla och den sällsynta almsnabbvingen.

– Kommunen har inte sökt dispens, vilket krävs enligt miljöbalken. Dessutom har inga skyddsåtgärder eller alternativa metoder för arbete vid bäcken vidtagits. Det visar på bristande respekt för både lagstiftning och naturvärden, säger Jevås.

Partille kommun har i ett möte erkänt att någon dispens inte sökts, men hävdar att det var ett misstag. Enligt Lars Erik Jevås är det dock allvarligare än så.

– Att först utföra arbetet och sedan i efterhand diskutera dispens är ett grundläggande feltänk. Dispens ska föregås av ekologiska bedömningar och försiktighetsmått. När det redan är gjort, är det för sent. Då går det inte att rädda det som gått förlorat, säger han.

Ytterligare en aspekt som väckt frågor är att kommunen i praktiken ger sig själv dispens, eftersom det är kommunens egna tjänstemän som administrerar dispensprövningen.

– Det blir en form av självtillsyn, där man först gör ingreppet, och sedan förväntas granska sig själv. Det är en oacceptabel situation i ett rättssamhälle, säger Jevås.

Enligt kommunen ska värdet på de nedtagna träden från början ha uppgått till cirka 70 000 kronor, men eftersom föreningen bedömer att avverkningen efter det har blivit dubbelt så stor är också värdet av virket dubbelt så stort. Lars Erik Jevås föreslår en miljöbot på cirka 200 000 kronor som skulle gå till statskassan – även om han hellre hade sett att pengarna använts för att restaurera området.

– Men det går inte att återställa den här typen av skog på kort sikt. Det tar decennier. Vissa arter kanske aldrig kommer tillbaka, säger han.

Finngösaravinen är ett sedan länge omstritt naturområde. Redan för 40–50 år sedan väckte olika exploateringsförslag protester. Området är idag ett av Sävedalens viktigaste rekreationsområden, med sin stillhet, sin biologiska mångfald och sina värdefulla vattenmiljöer, menar duon.

– Det finns få platser i Partille där man kan uppleva den här typen av tystnad och natur. Här finns också historiska spår, lekområden för öring och en gång i tiden till och med lax. Men det kräver att man skyddar miljön och inte förstör den för kortsiktiga vinster, säger Jevås.

Den 26 april håller Sören Ahlfors en guidad naturvandring genom ravinen, där han berättar mer om områdets historia, ekologi och framtid.

– Det är vårt sätt att visa att det här fortfarande är ett levande landskap – trots skadorna. Men vi måste lära oss något av detta. Nästa gång kanske det inte går att rädda det som finns kvar, säger han.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se