Alldeles intill ingången till Partille kyrka har en båt lagt till. Den är tillverkad i rostfärgat stål, omgiven av mörka stenar och med fören lätt riktad uppåt. Som om den just nått trygg hamn efter en lång resa. Här får vem som helst tända ett ljus, när som helst.

– För mig symboliserar båten hoppet. Den håller det jobbiga utanför och tar dig till en säker plats, berättar Pia Romberg.

Idén föddes när hon såg hur människor ställde gravljus längs kyrkväggen. Behovet fanns, men ingen självklar plats.

– Jag tänkte att vi måste skapa något som så många människor som möjligt kan ha glädje av.

Med hjälp av en testamentsgåva från Margit Nordbrink till Partille församling började tankarna ta form i Partille församlings arbetslag. Pia skissade på olika förslag och både arbetslaget och församlingsrådet fastnade för båten. Den allra första modellen var inte större än en ihoptejpad pappersremsa. Nu står den där på riktigt.

Det speciella är att båten placerats på en återlämnad grav från 1900-talets början. Här vilar Isak Andersson, som arbetade som dräng i nästan 50 år och fick gravplatsen av sin husbonde Andreas Svensson. Med Länsstyrelsens tillstånd har platsen fått ett nytt användningsområde utan att den gamla graven skadats.

– Tänk vad många människor som nu kommer att besöka Isaks grav. Det känns väldigt fint, säger Pia.

På båtens sidor finns ord ur poeten och psalmförfattaren, Ylva Eggehorns älskade psalm “Var inte rädd”. När ljusen brinner lyser orden genom stålet. När solen faller rätt, kastas bokstävernas skuggor över stenarna i sanden.

– Det hade vi inte ens tänkt på! Det blev så mycket vackrare än jag kunnat föreställa mig.

Invigningen blev en känslosam helg. På lördagen berättade Ylva Eggehorn själv om psalmens tillkomst och tände det allra första ljuset. På söndagen samlades över 70 personer när församlingsrådets ordförande, Arne Olsson, klippte bandet. Trots nattens storm stod de första ljusen fortfarande och brann på söndagsmorgonen. För Pia och berörda blev det ännu en vacker symbol. Under invigningen sken solen trots dagens storm och regn.

– Folk har kommit fram och berättat hur mycket det här betyder för dem. Det är det allra finaste. Att så många känner glädje och tacksamhet.

Inför allhelgonahelgen hoppas hon att ännu fler hittar hit.

– Mina egna föräldrar ligger begravda i Roslagen. Jag kan inte alltid åka dit, men jag har ändå ett behov av att tända ett ljus.

Och det behöver inte alltid handla om sorg.

– Man kan tända ett ljus för tacksamhet och hopp också. Världen är tillräckligt krånglig ändå. Varför ska vi göra det svårare?

Nu ligger båten tryggt i sin hamn vid Partille kyrka. Redo att bära människors minnen, tankar och förhoppningar vidare. Ett litet i taget.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se