Grundskoleförvaltningen ska analysera elevtappet – men skolstängningar ligger fast
Helena Sjöberg, avelningschef på grundskoleförvaltningen.
Göteborgs stad
Färre elever tvingar Göteborgs stad att tänka om kring sin skolstruktur. Nu ska man fördjupa analysen av det minskande elevunderlaget och hur skolorganisationen ska anpassas långsiktigt.
– Jag är inte säker på att folk förstår hur få elever vi väntar oss, säger Helena Sjöberg, chef på grundskoleförvaltningen.
Antalet grundskoleelever i Göteborg väntas minska kraftigt de kommande åren – omkring 6 500 elever färre på tio års sikt. Mot den bakgrunden har politiken nu gett grundskoleförvaltningen i uppdrag att fördjupa och aktualitetspröva sina analyser.
– Vi har redan mycket kunskap, men volymerna är så stora att vi behöver göra kompletterande analyser och arbeta mer med olika scenarier. Det handlar om att klara ekonomin, men också om att bygga en hållbar skolstruktur över tid, säger Helena Sjöberg.
Grundskolenämnden fattade i november beslut om att bland annat stänga Trollängsskolan i Askim, vilket möttes av har mött hård kritik från både personal och vårdnadshavare. De lyfte fram skolans småskalighet och starka gemenskap.
– Vi har stor förståelse för reaktionerna. Att avveckla en skola kommer väldigt nära något som är viktigt för människor. Samtidigt är små skolor som inte fyller sina platser väldigt sårbara över tid, särskilt när det gäller att klara elevhälsa, särskilt stöd och hela uppdraget som skolan har, säger hon.
En avgörande faktor är ekonomin. Färre elever innebär minskade intäkter – 6 500 färre elever motsvarar omkring tio procent av grundskolans budget, cirka en miljard kronor.
– Våra största kostnader är personal och lokaler. Vi vill i första hand värna personalen, vilket gör att vi måste arbeta med lokalerna. Annars riskerar resurserna till undervisningen att urholkas, säger Helena Sjöberg.
Hon pekar också på ett moment 22 i systemet: kommunala skolor och fristående skolor måste finansieras på lika villkor.
– Om vi inte anpassar våra kostnader när elevantalet minskar, utan i stället skjuter till mer pengar, så går varje extra krona även till de fristående skolorna oavsett om de har liknande utmaningar med tomma skolplatser eller inte. Det är inte hållbart för då fortsätter kostnaderna stiga och det blir en ond spiral. Den nya analysen ska därför ta ett bredare grepp och sträcka sig längre än enskilda budgetår.
Den nya analysen ska därför ta ett mer långsiktigt grepp, Helena fortsätter:
– Vi behöver fatta beslut som inte bara fungerar i dag, utan också om tio eller tjugo år. Prognoserna visar att det här är långsiktiga förändringar. Det är inget tillfälligt hack i kurvan. Detta har vi haft i beaktning i våra tidigare utredningar och kommer kunna utveckla än mer genom de uppdaterade analyserna.
Samtidigt lovar förvaltningen tidigare dialog med invånare och vårdnadshavare framöver.
– Där har vi varit för sena tidigare. Det är en viktig del av uppdraget nu, att prata med kommuninvånarna i ett tidigare skede, innan besluten upplevs som fattade över huvudet på folk.
Uppdraget innebär dock inte automatiskt att beslutet om att stänga Trollängsskolan omprövas. Däremot kan det bli aktuellt med en ny skola på platsen.
– Vi ser att ta upp eleverna i Askimsskolan står fast, det är en bra skola med bra lokaler, i ett skede då elevunderlaget i nuläget är lågt. Med det sagt behöver det inte betyda att det aldrig blir en ny skola där nuvarande Trollängsskolan ligger. Det pågår detaljplanearbete för att säkra marken för en skola i framtiden om behovet uppstår, men vi ska inte förbygga oss och riskera att än mer av våra pengar blir låsta i halvtomma lokaler.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
