JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
Härryda

Härryda tar steg mot F–9-struktur

HannaUhlin
hanna.uhlin@lokalpressen.se
2025-10-25 09:49
Kommunfullmäktige har sagt ja till kommunstyrelsens förslag om en ny, långsiktig skolstruktur för Mölnlyckes grundskolor och anpassade grundskolor.

Kommunfullmäktige har sagt ja till kommunstyrelsens förslag om en ny, långsiktig skolstruktur för Mölnlyckes grundskolor och anpassade grundskolor.

Hanna Uhlin

Efter en lång och intensiv debatt har kommunfullmäktige i Härryda antagit ett inriktningsbeslut om en ny skolstruktur, som innebär att Mölnlyckes grundskolor på sikt ska organiseras som F–9-skolor.

Inriktningsbeslutet om den långsiktiga skolstrukturen för både grundskola och anpassad grundskola i Mölnlycke var den tyngsta punkten på kommunfullmäktiges ärendelista i torsdags. Efter en omfattande debatt stod det klart att fullmäktige ställde sig bakom kommunstyrelsens förslag.

Beslutet syftar till att skapa en enhetlig skolorganisation, som bedöms bättre rustad för att möta nuvarande och framtida utmaningar. Förslaget är att skolverksamheten i Mölnlycke ska organiseras som F–9-skolor, med undantag för Vällsjöskolan. Varje enhet ska ha plats för omkring 550–560 elever, medan Vällsjöskolan planeras för cirka 210. Enligt en rapport kan övergången till den nya strukturen vara genomförd till höstterminen 2039. I praktiken betyder det att dagens F–6- och 7–9-skolor på sikt kan komma att avvecklas.

Talarlistan var ovanligt lång, och flera ledamöter yrkade både på avslag och återremiss. Kritikerna menade att beslutsunderlagen inte var tillräckligt genomarbetade och att processen gått för snabbt.

Miljöpartiets Marie Strid var först ut i debatten och lämnade in ett förslag om återremiss.

– I handlingarna framkommer det att det är ett ganska förhastat beslut, där alla inte känner sig delaktiga, informerade eller har fått klart för sig att det här beslutet skulle tas. Det gäller inte bara politiker, sade hon.

Hon uttryckte också oro för de omfattande förändringar som beslutet skulle kunna innebära.

– Jag hade önskat att vi hade utrett, analyserat och inte minst riskbedömt på ett helt annat sätt än det gjorts inför det här beslutet.

Majoriteten stod dock fast vid att en tydlig inriktning behövs för att kunna planera framtidens skolor. Kommunstyrelsens ordförande Per Vorberg (M) betonade att arbetet har pågått länge och påminde om att frågan diskuterats politiskt sedan en parlamentarisk arbetsgrupp besökte samtliga skolor 2017.

– Då blev bilden tydlig: vi har inte ändamålsenliga lokaler. Dessutom kommer det att bli ännu fler tomma skolplatser i framtiden. För att veta vad man ska utreda vidare måste vi våga ta en inriktning, sade han.

Vorberg lyfte också fram att kommunen nu har ett gynnsamt läge att investera i nya skollokaler – och att många kontrollstationer återstår innan några förändringar genomförs.

– Tack vare att vi sköter vår ekonomi har vi ett tillfälle att skapa moderna, anpassade utbildningsmiljöer. Det här beslutet låser inte heller fast något till 2039, utan ger förvaltningen möjlighet att fortsätta med utredningar och konsekvensanalyser där vi involverar personal, elever och föräldrar.

Efter votering antogs kommunstyrelsens förslag. Samtliga återremissyrkanden och avslagsförslag från bland annat V, MP och SD röstades ner. Nästa steg blir att nämnden för utbildning, kultur och fritid tillsammans med kommunstyrelsen påbörjar arbetet med att införa den nya skolstrukturen. Arbetet ska ske successivt och är beroende av framtida budgetbeslut.