Den nationella ökningen syns i polisens siffror. I Göteborgsområdet finns nu ett fyrtiotal mobila kameror utplacerade. Flera kommuner satsar också på fasta system. I Helsingborg har man de senaste åren byggt upp en omfattande bevakning med omkring 400 kameror, varav 60 direktsänder från gator och torg till stadens larmcentral.

I Härryda är inriktningen en annan. Här handlar det främst om att skydda kommunens egna byggnader från skadegörelse. Totalt är 16 fastigheter utrustade med sammanlagt 166 kameror – främst skolor, men även en förskola och en offentlig plats.

– Det är ett prioriterat uppdrag för våra politiker. Kommunstyrelsen har som målsättning att våra fastigheter ska förses med kameror för att stävja skadegörelse, säger Per-Arne Larsson, sektorchef för teknik och förvaltningsstöd och tillförordnad säkerhetschef.

Utbyggnaden har skett stegvis. De senaste åren har omkring fyra nya fastigheter per år fått kameror. Placering och antal styrs av behov. Fastigheter som utsatts för skadegörelse prioriteras, liksom områden där kommunen ser en risk. Fagerhultsskolan är ett exempel – där sattes kameror upp redan när skolan var ny.

– Vi utgår från var vi haft störst problem. Då går de fastigheterna före. Fagerhultsskolan fick kameror från start eftersom den ligger lite i utkanten med skog intill. Vi bedömde att det kunde bli ett tillhåll, förklarar Larsson.

Utöver skolor finns kameror på Magasinsvägen i Landvetter, där ungdomar tidigare kastat sten mot fordon från en bro.

– Där satte vi upp två kameror för att försöka komma till rätta med problemen, berättar han.

Enligt kommunen syns en tydlig effekt. Kostnaderna för att åtgärda skadegörelse, till exempel glasmästeriarbeten, har halverats mellan 2024 och 2025.

– När vi tittar på skolor som fått kameror ser vi ett samband – skadegörelsen går ner när kamerorna kommer upp.

Kamerorna kan både hjälpa polisen i utredningar och fungera förebyggande, menar Larsson.

– Om det sker skadegörelse eller andra brott i anslutning till en skola kan materialet bidra till att hitta den som gjort det. Samtidigt vill vi inte ha till exempel narkotikaförsäljning vid skolor och förskolor. Kommer det upp kameror kan sådan verksamhet flyttas bort från platser där barn och unga vistas.

Hur har man resonerat kring barns integritet när kameror har satts upp vid skolor?

– Vi följer Integritetsskyddsmyndighetens riktlinjer. Det är tydligt reglerat hur stora områden vi får bevaka och hur materialet får användas. Kamerorna sitter ute på fasaderna, inte inne i skolorna.

Sedan april förra året krävs inte längre tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten för att sätta upp kameror, men kommunen måste fortfarande göra samma dokumentation och kunna visa upp den vid en tillsyn.

– Vi ska kunna visa upp våra utredningar och kraven är fortfarande ganska vassa.

Information om bevakningen finns vid fastigheterna och på kommunens hemsida. Polisen har inte automatisk tillgång till materialet utan måste begära ut specifika sekvenser.

Utbyggnaden fortsätter, och fler fastigheter väntas få kameror de kommande åren.

– Uppdraget ligger kvar och vi har fått mer pengar i budgeten för att öka tempot. När vi är klara med skolorna är det förskolorna som står på tur, säger Larsson.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se