I turistsammanhang kallas väg 190 för Retrovägen, med Gräfsnäs slottsruin och Brobacka Kaffestuga som populära stopp. Men vägen omges också av flera bostadsområden, inte minst i Gräfsnäs. Samtidigt pekas vägen ut som den mest olycksdrabbade i Västra Götaland när det gäller vilt. Enligt Nationella viltolycksrådets statistik har det rapporterats över 180 viltolyckor mellan Brobacka och Sollebrunn, bara det senaste året.

– And still counting, säger eftersöksjägaren Jörgen Stussbäcken och fortsätter:

– Jag skulle inte vara förvånad om det är ännu fler. Mörkertalet är stort. Det händer flera gånger per år att man får åka ut och avliva skadade djur som går på tre ben – utan att det finns någon anmälan.

När Lokalpressens reporter träffar boende längs vägen har sex av sju varit med om minst en viltolycka. Marcus Grindebäck, som pendlat på vägen i flera år, har själv klarat sig – men med liten marginal.

– Det är bara en tidsfråga innan det händer. Är det inte en själv som måste bromsa för vilt så är det alltid en bil framför. Man vet hur hög risken är, och man är beredd när man kör.

Vid matbordet hemma hos Helen Olsson på Skepplandavägen doftar det varm glögg. Hennes grannar Niklas och Fredrik Kulin och den tidigare grannen Susanna Nerell sitter samlade i novemberkylan. I Helens blick syns både sorg och frustration. Nyligen förlorade hon sin strävhåriga tax Irma, som blev påkörd under en jakt.

– Det var ändå över en kilometer ner till stora vägen när min man släppte henne, men hon fick upp spår och drog över vägen. Då kom en bil och hon dog direkt, säger Helen och pausar innan hon fortsätter:

– Jag känner sorg såklart. Och så blir man förbannad. Jag förstår att ett viltstängsel kanske inte hade räddat henne. Men det kanske hade gjort att horden inte sprungit över vägen. Att de hade, som vi säger, buktat tillbaka och vänt.

Fredrik Kulin har tidigare varit eftersöksjägare i Alingsås tillsammans med sin far. Han minns en höst då det blev för mycket.

– Det inträffade tio viltolyckor med älg bara under augusti–september. Och sedan var det hjortar och vildsvin utöver det. En kväll fick vi nog. Då var det tre viltolyckor på en och en halv timme. Då kände vi bara: nej, nu skiter vi i det här, vi orkar inte längre.

Helen Olsson inflikar:

– Jag vet att på pappas tid när han var eftersöksjägare så jobbade de också för viltstängsel. Men det har aldrig hänt något.

Vid avfarten mot Gräfsnäs står Elisabeth Ekman och Marina Lindberg. De visar videoklipp på hjortflockar som korsar vägen tidiga morgnar och där bilar får tvärbromsa.

– Det ligger jämt djurkadaver här i dikena. Och vi har inga viltstängsel, inte ens en skylt. Och det har jag hört att de säger att det inte finns pengar till, säger Elisabeth Ekman.

De boende vittnar om oro för anhöriga som pendlar längs vägen, men också om frustration över att inte bli lyssnade på. Helen Olsson har själv kontaktat Trafikverket för att efterfråga åtgärder.

– Då har man fått höra att det inte finns pengar. Sedan att det är för många avfarter för att sätta upp viltstängsel. Och när vi har bett om ”varning för vilt”-skyltar vet de inte hur skyltarna ska utformas eller var de ska sitta.

Hon frågar sig:

– De kan inte skylla på att det kostar pengar, för vad kostar inte alla olyckor? Ska det behövas ett dödsfall innan något händer?

I dag sitter det viltstängsel från Brobacka fram till Degebo. Efter det kan djuren passera obehindrat. Men enligt de boende inträffar flest olyckor just vid Gräfsnäs.

Vid Gräfsnäs rör sig mycket hjortar över vägen. När Lokalpressens reporter är på platsen går det att se stora flockar som rör sig på gärdet vid vägen.

Matilda Falk

Eftersöksjägare Jörgen Stussbäcken bekräftar att det rör sig extra mycket vilt där. Han håller med om att viltstängsel är en åtgärd – men hade hellre sett sänkt hastighet.

– Det går alldeles för fort på vägen. En lämplig åtgärd hade varit 50 kilometer i timmen genom Gräfsnäs under den här säsongen när det är så mycket vilt ute. Vi har påtalat det för polisen flera gånger.

Han menar också att ett viltstängsel, kan flytta problemen.

– Viltstängsel fungerar på ett sätt, men samtidigt får du vilt mellan staketen vid in- och utfarter istället. Och jag tror att det är alldeles för dyrt att bygga färistar vid varje utfart. Rent generellt tror jag det bästa är att sänka hastigheten och att folk koncentrerar sig på att köra bil – ingenting annat.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se