Det var Svenskt Näringsliv som först uppmärksammade frågan under rubriken ”Larmet: Så många måste du försörja i din kommun”. Beräkningarna, som bygger på siffror från SCB, visar att det i majoriteten av kommunerna är fler som ska försörjas än som faktiskt arbetar. På sikt riskerar det att urholka kommunernas skattebas, varnar organisationen.

Ser man till den traditionella försörjningskvoten – antalet invånare under 20 år och över 64 år i relation till dem i arbetsför ålder – har 243 kommuner fortfarande ett överskott av personer i arbetsför ålder. Men bilden förändras när man i stället räknar hur många som faktiskt är sysselsatta. Den sysselsatta försörjningskvoten visar hur många personer under 20 år eller över 65 år det finns per 100 sysselsatta i åldern 20–64 år. Ett värde under 100 betyder att fler arbetar än som försörjs.

Bara 60 kommuner klarar den gränsen – och skillnaderna i landet är stora. I Malmö stiger kvoten från 62 till 85 när man räknar på sysselsättning – ett betydligt tyngre försörjningsansvar än vad den traditionella kvoten visar. I Solna och Sundbyberg ligger den sysselsatta försörjningskvoten på 65, medan Stockholm och Göteborg landar på 76. Högst är den i glesbygdskommuner: Övertorneå (153), Borgholm (152) och Pajala (148).

– Rent befolkningsmässigt har stora kommuner i storstadsregioner generellt sett fler personer i arbetsför ålder i förhållande till unga och äldre. Men även om det finns skillnader i landet har vi en tydlig nationell trend – färre ska försörja fler, säger Katarina Wagman, chef på Ekonomifakta, till Svenskt Näringsliv.

Härryda tillhör de kommuner som ligger under gränsen. Med en sysselsatt försörjningskvot på 95 arbetar fler än som ska försörjas. En möjlig förklaring är en relativt ung befolkning – medelåldern var 40,5 år 2024. Det är den 18:e lägsta i landet, enligt Ekonomifakta.

Kommunstyrelsens ordförande Per Vorberg (M) ser kommunens siffror som ett kvitto på långsiktigt arbete.

– I Härryda har vi många hårt arbetande människor, och det är både bra och viktigt. Vi har relativt goda förutsättningar, men vi är också väldigt duktiga på att ta vara på dem. Det sker inte av sig självt.

Enligt Per Vorberg är en viktig förklaring att kommunen under lång tid har haft fokus på jobb, företagande och egen försörjning.

– Vi i Moderaterna och Alliansen har länge arbetat för att bidra till att fler företag vill etablera sig i här, vilket i sin tur skapar arbetstillfällen, säger han.

Han lyfter även fram satsningen Härryda Framtid som ett exempel på hur kommunen försöker möta både arbetslöshet och försörjningsutmaningar.

– Härryda Framtid startades för att se till att människor kommer i egen försörjning i stället för att gå på bidrag. Det är en väldigt professionell verksamhet som hjälper människor på riktigt, säger Vorberg.

Trots att Härryda i dag har en gynnsammare försörjningskvot än många andra kommuner menar han att utvecklingen kräver fortsatt fokus.

– Vi måste fortsätta arbeta för att vara bäst på att vara kommun, med fokus på kärnverksamheterna. Vi ska även fortsätta arbeta för Sveriges bästa företagsklimat och vara positiva till utveckling med fler bostäder och företag. Det är bara på det sättet vi skapar en riktigt bra kommun och får skatteintäkter som gör att vi kan vara just en riktigt bra kommun. Allt hänger ihop.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se