Statistiken visar att dödligheten i Härryda ökar under årets kallare månader, i linje med utvecklingen i landet som helhet. Sedan år 2000 har 2 988 personer avlidit i kommunen under vinterhalvåret, jämfört med 2 692 under sommarhalvåret – en skillnad på elva procent. Nationellt är motsvarande ökning tolv procent.

I landet som helhet är det veckorna kring årsskiftet som är de allra dödligaste, men i Härryda infaller topparna något senare. Vecka 9 är den vecka då flest har avlidit i kommunen. Totalt handlar det om 148 personer under de senaste 25 åren, vilket är 35 procent fler än genomsnittet för övriga veckor.

Orsakerna till vintertopparna är välkända, enligt SCB:s demograf Filip Dabergott.

– Det vi kan se tydligt är att det har med influensasäsongen att göra – och även att andra virus har lättare att spridas när det är kallt. När vi tittar över olika år så hänger variationerna ganska starkt ihop med om det varit en mild eller svår influensasäsong, säger han.

Det är framför allt äldre och personer med underliggande sjukdomar som drabbas hårdast. Erfarenheterna från åren före pandemin visar hur stor betydelse detta kan få.

– Till exempel 2019, före covid, var influensasäsongen ovanligt mild. Det bidrog sannolikt till att många dog under coronapandemin, säger Filip Dabergott.

Trots återkommande toppar visar statistiken att dödligheten i Sverige har minskat över tid.

– Det har vi forskning och sjukvård att tacka för. Vi kan bota och behandla fler sjukdomar och tillstånd än vad vi kunnat tidigare. Man kan till exempel se att det skedde stora genombrott inom behandling av hjärt-kärlsjukdomar under 80-talet, och då ökade medellivslängden snabbt, säger han.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se