JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
Kultur & Nöje

Flera nivåer saknades för K-Pop Infinity

JonasBengtsson
jonas.bengtsson@lokalpressen.se
2026-04-14 23:05
"K-Pop Infinity" gästade Partille arena den 11 april.

"K-Pop Infinity" gästade Partille arena den 11 april.

Jonas Bengtsson

Recension: K-popen har tagit världen med storm. Men det var inte så att taket blåste bort när showen "K-Pop Infinity" svängde förbi Partille arena i lördags.

Animerade musikalfilmen "K-Pop Demon Hunters" blev oerhört stor när den släpptes på Netflix förra sommaren. Och är fortfarande. Det märktes inte minst på horderna med förväntansfulla barn, och några föräldrar, med lila- och rosafärgat hår samt t-shirts och allehanda demonjägar-merchandise. Filmen vann två Oscars nyss, bland annat för låten "Golden" – som också var första låten ut när "K-Pop Infinity" intog scenen på Partille arena förra lördagen.

Även låt två var från samma soundtrack och så långt kändes det hela helt okej, även om det var svårt att höra och förstå den svenskamerikanska rösten i högtalarna som skulle förklara handlingen. Efter det hände inte jättemycket, förutom några klädbyten, då scenen var densamma hela tiden och i princip samma person sjöng alla låtar. Mot slutet hände dock något när den hårt arbetande huvudsångerskan, en av få man skulle kunna förstå har haft roller på West End, lämnade scenen och inte kom tillbaka. Inte ens till tacket efteråt vilket var lite märkligt.

Ersättaren (den tillfångatagna läraren i filmerna som rullade på storbildsskärmen) hade visserligen en bra pipa till röst, och kanske att man skulle låtit de två bästa sjunga några låtar ihop? Lite dynamik hade behövts i den platta föreställningen där den andra huvudkaraktären, en manlig dansare, gjorde enstaka inhopp på mikrofonen (det räckte gott och väl) och ensemblen med sex rätt så unga dansare, såg det ut som, inte fick fart på publiken.

Troligen hade produktionen bara tillåtelse att använda låtarna från filmen, men nog hade de flesta hoppats på att få se de populära karaktärerna Rumi, Mira och Zoey. I princip hela soundtracket kördes igenom på en timme ihop med andra moderna poplåtar á la "APT". Det kändes dock inte jättemycket K-pop över det hela. Mer "B-pop", med B som i... bedrövlig är att ta i men det hela kändes lite beige och som att det saknades en eller flera nivåer på flera håll. Som den sparsmakade scenografin och att det en gång kom upp dansk text (till många föräldrars skratt) på skärmen och även ett stort "danke" på storbildsskärmen efteråt.

Det ska sägas att många barn i publiken var säkerligen nöjda med att ha varit på en show, fått höra sina favoritlåtar ("Golden" spelades två gånger), äta popcorn och svinga med blinkande ljussablar en lördagseftermiddag. Det var även ett fint kärleksbudskap i slutet... och nu kommer det: Men. Det blir inga Oscarspriser eller dylikt för den här showen. Mycket utlovades på förhand men inte lika mycket levererades.

Betyg: 2 av 5