Fullsatt sal när Säveån sattes under lupp
Hörsalen i Partille Kulturum fylldes till sista stol när sportfiskare, tjänstepersoner, politiker och naturintresserade ville få svar på en fråga som berör hela regionen: Hur mår egentligen Säveån – och vad krävs för att den ska fortsätta leva upp till sitt rykte som ”Sveriges Amazonas”?
På scen fanns biologen Stefan Larsson, åtgärdssamordnaren Jorunn Hellman, flugfiskarna Micael Ingvarsson och Janne Hanhela, samt politikerna Ulla-Carin Moberg (MP) och Hadar Kronberg (M), båda verksamma i Bygg- och miljönämnden.
Kvällen inleddes med att Jorunn Hellman beskrev Vattenrådets arbete med att samordna insatser i hela Säveåns avrinningsområde.
– Vi måste ha fokus på ökad biologisk mångfald och minskad övergödning, betonade hon. Den ovanliga algblomningen i november ser hon som en tydlig varningssignal.
Även Stefan Larsson lyfte det oroande läget.
– I somras såg Aspen ibland mer ut som ärtsoppa än som en sjö. När algblomningen fortsätter in i november är det anmärkningsvärt, sa han och pekade på klimatförändringar, låga flöden och utsläpp som möjliga orsaker.
Från politiskt håll uttrycktes frustration över att vattenrelaterade frågor ofta får vänta.
– Jag har suttit i kommunfullmäktige i tre år och vattenfrågor har bara varit uppe som ett enskilt ärende när taxorna ska ändras. Det duger inte, sa Ulla-Carin Moberg (MP).
– Vi måste höja den här frågans prioritet rejält.
Hadar Kronberg (M) bidrog med ett minne från sin skolväg längs ån.
– Den ändrade färg beroende på utsläppen uppströms. Mycket har blivit bättre sedan dess, men utmaningarna är fortfarande stora.
För sportfiskarna är Säveån en av landets mest värdefulla laxälvar. Här leker inte bara lax, utan även det särpräglade havsnejonögat, en art som funnits i över 400 miljoner år.
– Av Sveriges 18 laxstammar har Säveån sannolikt den finaste genetiken, sa Micael Ingvarsson. Med tanke på hur mycket människan tagit från ån i sekler är det hög tid att ge tillbaka.
Framför allt efterlyste han mer lekgrus och sten i vattnet.
– För varje hus som byggs runt ån borde vi lägga tillbaka lika mycket material i vattnet. Det gör enorm skillnad för fiskens möjligheter att föröka sig.
Publikrösten Janne Hanhela fyllde i:
– Att tippa ner stora mängder grus är en av de enklaste och mest effektiva åtgärderna. Det är billigt, men vi klarar det inte på ideell kraft ensam.
Kvällen avslutades med en sammanfattande fråga till panelen, "hur mår egentligen Säveån"? Svaret blev ett samstämmigt ”sådär”.
Säveån hyser en biologisk mångfald som är unik i Västsverige, men den pressas av övergödning, brunifiering, klimatförändringar och utsläpp. Samtidigt pågår flera projekt med våtmarker och restaurering av livsmiljöer längs vattensystemet.
Många av kvällens deltagare uttryckte hopp om att mötet skulle bli starten på mer regelbundna samlingar och ett tätare samarbete inför kommande år.
Evenemanget arrangerades av Miljöpartiet i Partille.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
