JavaScript is disabled in your web browser or browser is too old to support JavaScript. Today almost all web pages contain JavaScript, a scripting programming language that runs on visitor's web browser. It makes web pages functional for specific purposes and if disabled for some reason, the content or the functionality of the web page can be limited or unavailable.
Härryda

Hemvändande filmkompositör höll workshop med kulturskolan

HannaUhlin
hanna.uhlin@lokalpressen.se
2026-02-09 08:36

När filmkompositören Sofia Hallgren återvände till Mölnlycke var det för att inspirera unga musiker på hemmaplan. På Hulebäcksgymnasiet höll hon en improvisationsworkshop för blåselever från Härryda kulturskola – i samma lokaler där hon själv en gång studerade.

Workshopen genomfördes inom ramen för projektet Musikaliska förebilder, som drivs av nätverket Unga tankar om musik (UTOM), där Sofia Hallgren är ordförande. I projektet återvänder medlemmarna till sina hemorter för att stärka musiklivets gräsrötter, med stöd från insamlingsstiftelsen Signatur. För Sofia Hallgren blev workshopen ett tillfälle att öppna nya musikaliska dörrar för unga musiker i sin hemkommun.

– Jag ville göra något som de inte brukar göra, som kunde utmana deras bild av både instrumenten och vad musik kan vara, säger hon.

Upplägget byggde på improvisation, men inte i traditionell jazzbemärkelse. Blåseleverna fick i stället arbeta med att gestalta känslor och stämningar – först utan bild och senare till en kortfilm. Sofia Hallgren har skrivit både musik och ljuddesign till filmen, men under workshopen var det eleverna som själva improviserade fram ljud och musik.

– Det var jättekul – de var otroligt modiga, nyfikna och lyhörda. Det var runt 20 elever och alla som blev tillfrågade kom. Oavsett hur workshopen upplevdes fick de möjlighet att prova något helt annat än att läsa noter eller spela färdig musik, säger Sofia Hallgren.

Sofia Hallgren gick själv både i kulturskolan och på Hulebäcksgymnasiet. Hon arbetar i dag som filmkompositör, producent och ljuddesigner. Under det senaste decenniet har hon skrivit musik till långfilmer, dokumentärer, kortfilmer och sceniska produktioner, med ett tydligt fokus på att arbeta med riktiga musiker i stället för samplade instrument.

– Musiken ska lyfta berättelser utan att ta över dem, men också våga ta plats när det behövs. När den förstärker och smälter in så bra att man knappt tänker på den, då har man träffat rätt, säger hon.

Sedan 2019 har hon varit bosatt i Åre, där hon arbetat från egen studio. Under vistelsen deltog hon även i Göteborgs filmfestival, främst för möten med branschkollegor och i sitt styrelsearbete inom nätverket Women in Film and Television.

– I år är jag inte aktuell med någon film på festivalen, men jag brukar alltid åka dit för att träffa andra i kulturbranschen. Som styrelsemedlem var jag också med och presenterade rapporten ”Viktig fråga, men vem bryr sig?” om jämställdhet och mångfald inom film och tv, säger hon.

UTOM samlar yrkesverksamma musiker från hela landet och från olika genrer. Genom kontaktytor, utbildningsinsatser och kulturpolitisk dialog arbetar organisationen för att stärka musiklivets villkor.

– I en tid där kulturens värde och finansiering ofta ifrågasätts behövs organisering mer än någonsin, säger Sofia Hallgren.

Organisationen fungerar också som en mötesplats mellan musikliv och beslutsfattare. Bland annat deltar medlemmarna i utbytesprogram där de följer och utbyter erfarenheter med politiker i riksdagens kulturutskott.

– Det handlar om att lära av varandra. Det är inte bara politiken som behöver förstå hur vi jobbar – vi behöver också förstå hur besluten fattas, säger hon.

Hon återkommer också till kulturskolans avgörande roll.

– Jag kan inte nog betona kulturskolans betydelse. För mig var den helt avgörande – jag hade inte varit där jag är i dag utan kulturskolan. Den får vi inte montera ner, säger Sofia Hallgren.

Till ungdomar som drömmer om en framtid inom musiken har Sofia Hallgren ett tydligt råd:

– Det handlar inte om vem som är bäst från början. Det viktigaste är att inte ge upp och våga tro på sina drömmar. Vill man tillräckligt mycket kan det vara värt några tuffa år – för det kan bli väldigt roligt i slutändan.