I onsdags beslutade samhällsbyggnadsnämnden att förvaltningens utredning om hur vildsvinsstammen ska minska är klar. Samtidigt får förvaltningen i uppdrag att ta fram en implementeringsplan för flera av de föreslagna åtgärderna.

Målet är att de första insatserna ska kunna börja införas vid årsskiftet 2027.

– Vi kommer att gå vidare med flertalet av de här åtgärderna. Vi tänker försöka agera ganska kraftfullt och sedan utvärdera delvis om ett år, men i helhetsperspektivet om två år, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Dennis Ramberg (M).

Bakgrunden är ett allt mer påtagligt problem med vildsvin i kommunen. Lerum får återkommande rapporter om uppbökade trädgårdar och skador på jordbruksmark. Även viltolyckorna har ökat under senare år.

Samtidigt går det inte att säga exakt hur stor stammen är. Det saknas en bra metod för att inventera vildsvin och rapporteringen av fällda djur är frivillig.

Förvaltningen bedömer att avskjutningen behöver öka till 500 fällda vildsvin per år. Den nivån behöver sannolikt hållas under minst två år för att stammen ska minska.

Men kommunens möjligheter att påverka jakten är begränsade. Kommunen äger omkring tio procent av marken i Lerum och bara ungefär hälften av den är möjlig att jaga på.

– Med det begränsade markinnehavet som kommunen har så har vi gjort vad vi har kunnat. Vi har upplåtit all mark till jakt och vi följer upp våra jaktlag, säger Johan Benjaminsson, enhetschef på mark och exploatering.

Kommunen har i dag avtal med omkring 10–15 jaktlag som har jakträtt på kommunens mark. Under det senaste jaktåret fällde de tillsammans 140 vildsvin.

– Våra jaktlag skjuter fler och fler vildsvin för varje år som går, säger Johan Benjaminsson.

Ska stammen minska krävs därför också mer jakt på privat mark. Det är där flera av de föreslagna åtgärderna kommer in.

Bland alternativen finns ekonomisk ersättning till jägare. Ett alternativ är 500 kronor per fällt vildsvin om jägaren behåller köttet. Ett annat är 1 000 kronor per djur om vildsvinet lämnas till en vilthanteringsanläggning för att kunna användas i kommunens kök.

Även kommunalt initierade storjakter, kommunjägare och bidrag till jaktutrustning har utretts. Förvaltningen har också tittat på röjning av sly och trädgårdsavfall samt bidrag till elstängsel för villaägare.

Dennis Ramberg pekar särskilt ut tre åtgärder som bör prioriteras.

– Det är storjakten, kommunjägaren och röjning av sly med mera. Alltså att ta bort lite gömställen för vildsvinen. De tre åtgärderna tror jag är ganska rimliga att genomföra och som ändå kan få hyfsad effekt på relativt kort tid.

En kommunjägare skulle bland annat kunna samordna jaktlagen, driva på gemensamma jaktinsatser och arbeta mer strategiskt med vildsvin nära tätorterna. Tanken är också att få jaktlag på olika marker att samarbeta bättre.

– Förvaltningen har pratat med Jägarförbundet, och de poängterar särskilt att samverkan, samarbete och gemensam planering är en nyckel för att på sikt komma åt detta. Det är det vi tänker att en kommunjägare faktiskt kan bidra med, säger Dennis Ramberg.

Röjning av sly kan däremot inte garantera att vildsvinen försvinner från tätorterna. Djuren kan i stället söka sig till trädgårdar. Samtidigt kan en röjning göra det lättare för jägarna att komma åt djuren om de söker sig tillbaka till skogen. För den som framför allt vill skydda sin tomt bedöms elstängsel vara den effektivaste åtgärden.

Frågan har samtidigt fått tydligt stöd från kommuninvånarna. Ett e-förslag med rubriken ”Växla upp jakt på vildsvin i kommunen” har fått 762 röster. Förslaget lyfter bland annat skottpengar och fällor och beskriver oro över vildsvin i villakvarter och mer lantliga boendemiljöer. Röstningen avslutas den 9 september.

E-förslaget kom efter att nämnden redan i mars gett förvaltningen i uppdrag att utreda åtgärder för att minska stammen. Enligt Dennis Ramberg ligger förslaget därför i linje med kommunens redan pågående arbete.

– Det är egentligen precis det vi har jobbat med. Det blir mer en bekräftelse på att det här uppdraget är viktigt, säger han.

Samtidigt är det långt ifrån säkert att åtgärderna ger önskad effekt. Förvaltningen konstaterar att det krävs uthållighet och samarbete och att kommunen inte kan garantera att stammen minskar.

Nu ska förvaltningen ta fram en plan för hur åtgärderna ska genomföras.

– Målet är att de första åtgärderna ska börja gälla från och med årsskiftet 2027, säger Dennis Ramberg.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se