Karin Boye återvänder till Alingsås – på scen
I skuggan av krig och hot mot demokratin får Karin Boye nytt liv på Palladium. Den 28 mars har ”Kallocain – Karin och kriget” premiär – en föreställning som vill ge författaren rättvisa och som talar rakt in i vår samtid.
– Man kommer få uppleva Karin Boye som den kämpande och modiga författare hon var, säger Staffan Nattsén från ENteater.
När Karin Boye vandrade på Alingsås gator 1940 präglades Europa av ett växande världskrig. Hotet mot demokratin och oron för kriget var påtagliga. Det var i denna oroliga tid hon gav ut sin mest kända roman ”Kallocain”.
– Jag vet att jag blev väldigt tagen när jag läste den som ung, och många med mig. Men sedan upptäckte jag Karin Boye igen på ett annat sätt, berättar Staffan Nattsén när vi möts i Tempelriddarsalen på Palladium.
Här planerar Nattsén, tillsammans med andra kulturprofiler i Alingsås, att bjuda på en unik föreställning – med Karin Boye och hennes dystopi i fokus.
– Jag har gått och tänkt på ”Kallocain” i många år och funderat på om det inte skulle gå att göra en intressant uppsättning av den. När världsläget blev dystrare kände jag att det var ett bra läge, säger Staffan Nattsén.
Han menar att dagens geopolitiska läge på flera sätt påminner om 1940-talets krigstid.
– Kanske inte rakt av, men det finns förändringar som gör att det ena påminner om det andra. Stormakter som vill annektera mindre landområden, och som inte är rädda för att ta till våld – jag tyckte att de tiderna stämde väldigt väl överens, fortsätter han.
Karin Boye fotograferad av Sven Thorin 1941. Bilden är en del av Alingsås museum och dess samlingar.
Sven Thorin (Alingsås museums arkiv)
Samtidigt har det kliat i hans teaterfingrar att skildra Karin Boye i ett nytt ljus.
– Hon var väldigt engagerad och stred för människans frihet. Hon skrev ”Kallocain” som ett slag för demokratin och har själv sagt att hon ville värna den fria människan.
Han menar att bilden av Boye ofta blir ensidig.
– Hon målas ofta som en skör poet, och den sidan finns naturligtvis också. Men det finns även en annan Karin Boye som det inte pratas lika mycket om: den modiga, samhällsengagerade författaren.
I samband med att Palladiumhuset firade 100 år förra året hittade husets förvaltare Erik Kjellberg, gamla tidningsurklipp om lokala profiler som uppträdde i huset.
– Bland annat doktor Iwan Bratt, som var stadsläkare och psykoanalytiker, och som sjöng tillsammans med en dirigent och kompositör som hette Torsten Rantzén. Han var också ledare för Alingsås manskör från början, berättar Staffan Nattsén engagerat.
Dessa två nyckelpersoner gestaltas nu på scenen i Tempelriddarsalen. Tillsammans med regissören Peter Wahlqvist har Staffan skrivit ett manus där de två männen möter Karin Boye – en bekantskap som också har historiska rötter.
– Karin Boye umgicks med familjen Rantzén och läste mycket av det hon skrev för dem. Hon dedikerade faktiskt ”Kallocain” till herr och fru Rantzén. Samtidigt hade hon en kär vän som arbetade hos stadsläkaren Bratt, säger Staffan.
När han tänker på Karin Boye, vandrandes på Alingsås gator, gör han kopplingar till idag:
– Före den 9 april 1940 hade tyskarna ännu inte gått in i Norge och Danmark. Ingen visste riktigt vart kriget var på väg. Man gick omkring, precis som vi gör i dag, och oroade sig för vad som skulle hända med världen och med kriget.
Den 28 mars har pjäsen ”Kallocain – Karin och kriget” premiär. I rollerna syns Staffan Nattsén och musikern Lollo Konnebäck. Karin Boye spelas av den erfarna amatörskådespelerskan Katja Kott Gustavsson. I ensemblen medverkar även musikern Thomas Liedström, i rollen som vaktmästare.
– Tanken är att publiken kommer in här och serveras fika från ett 1940-talskafé. Samtidigt kliver de här männen in i salen för att påbörja en repetition av en föreställning som de faktiskt satte upp här i Palladium och som hette ”Prinsessan i Trollskogen”, berättar Staffan.
Han fortsätter:
– Sedan ramlar Karin Boye in på scenen med en massa papper som hon delar ut. Det är manuset till ”Kallocain”.
Successivt övergår repetitionen till utdrag ur de förhör som förekommer i romanen, och skådespelarna tar sig an andra roller på scenen.
– Till slut är de så djupt inne i handlingen att de nästan sugs in i romanen och verkligheten försvinner.
Genom föreställningen, som även kommer att visas för gymnasieelever, hoppas Staffan göra Karin Boyes samhällskamp och författarmod rättvisa. Han hoppas också att berättelsen kan väcka diskussioner om demokratins framtid hos både unga och vuxna.
Projektet stannar dock inte vid pjäsen. Under våren planeras även flera föredrag och en litteraturpromenad.
– Det är en stor satsning. Vi har stöd från Statens kulturråd och Sparbanken Alingsås, som blev väldigt intresserade eftersom projektet engagerar ungdomar i demokratifrågor.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
