”Sveriges ledande miljökommun 2025”. Det var ett mantra som i flera år ljöd från Lerums kommunhus när det kom till klimat- och hållbarhetsfrågor. Visionen har däremot gått i graven sedan några år tillbaka, då den ansågs inaktuell.

– Anledningen var att vi tyckte det fanns mycket annat som en kommun också ska vara ledande inom – inte bara miljön, utan även till exempel utbildning. Då tyckte vi att visionen blev lite malplacerad, och det var därför vi skrotade den, säger Viktor Lundblad.

I stället presenterade Lerums kommun ett nytt fokus – Agenda 2030. Ett hållbarhetsarbete med 17 globala mål som ska prägla kommunens styrning. Men hur är det med kommunens miljöambitioner i dag? De är fortsatt höga, menar Viktor Lundblad. Han lyfter nomineringen som finalist i tävlingen Årets superkommun 2025, som utses av Dagens Samhälle, som ett bevis på ambitionen:

– Då var det just vårt arbete inom hållbarhet och miljö som lyftes fram som det goda exemplet. Så vi arbetar fortfarande med de frågorna.

2025 blev inte året då Lerums kommun utsågs till Sveriges ledande miljökommun, men enligt IVL Svenska Miljöinstitutets nationella kartläggning kring kommuners klimatanpassning ligger Lerum fortsatt högt. Med sina 30,5 poäng, där maxpoängen är 33, hamnar kommunen på en delad 16:e plats i Sverige och på tredje plats i Västra Götalands län.

Kartläggningen har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring i tio års tid. Enkäten skickas ut till samtliga 290 kommuner, och i årets undersökning har 193 kommuner svarat. Rapporten lyfter bland annat tydlig politisk prioritering och styrning mot gemensamma klimatmål som några av framgångsfaktorerna i de ledande kommunerna.

Det är däremot stora skillnader mellan kommunerna i hur långt man har kommit i klimatanpassningsarbetet. En positiv utveckling är att 24 kommuner i år fått mer än 30 poäng, att jämföra med 19 i 2023 års undersökning. Samtidigt har 43 kommuner fått under tio poäng – vilket tyder på att arbetet där knappt påbörjats.

– Klimatförändringarna är inte längre ett framtidshot – de är en pågående verklighet som påverkar människor, samhällen och ekosystem i hela Sverige. Även om vissa kommuner är mer sårbara än andra behöver alla kommuner arbeta aktivt med att anpassa samhället för att motverka effekterna av ett allt mer extremt väder, säger Magnus Hennlock, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Enligt Hennlock behöver tempot i kommunernas klimatanpassning öka. Trots det får Lerum samma poäng som tidigare år. Viktor Lundblad är ändå nöjd. Han menar att Lerum, med sina geotekniska utmaningar och leriga natur, tvingas arbeta med frågor som rör skyfall och skredrisk.

– Med tanke på att kraven ökar, att länsstyrelsen är mer på de här frågorna och att vi fortsätter prestera – det är bra!

Hade ni kunnat göra något annorlunda för att få en högre placering?

– Självklart hade vi kunnat vara ännu bättre. Vår strävan är alltid att vara Sveriges bästa kommun att leva i, och en del av det kommer alltmer att handla om just klimatanpassningsåtgärder. Särskilt med tanke på att vi vet att Lerum och Västsverige är den del av landet som kommer påverkas allra mest av skyfall.

I dagsläget är kommunens aktuella klimatanpassningsplan daterad till 2015. Enligt Lundblad finns det dock andra uppdaterade dokument som rör bland annat vattenhantering, skyfall och spill- och dagvatten.

– Vi har även gjort en översikt över Säveån där vi kartlagt hela ån för att kunna identifiera var i kommunen risken för skred är som störst. Även om vi inte har uppdaterat just det dokumentet du lyfter har vi gjort mycket annat för att kartlägga och förstå hur vi ska arbeta med frågan.

Han uttrycker också viss kritik mot kommunens dokumenthantering:

– Jag kan ärligt säga att Lerums kommun kanske inte alltid varit bäst på att följa de dokument som är antagna, eller på att hålla dokumenten uppdaterade. Det är också därför vi nu har dokument som i det här fallet är tio år gamla. 

Kommunen ser nu över sina styrande dokument kopplade till klimatanpassning. Emma Kjernald, sektorchef på samhällsbyggnadsförvaltningen, berättar att det i arbetet med nya projekt och detaljplaner görs utredningar av åtgärder utifrån klimatrelaterade risker tidigt. Hon lyfter till exempel den nya skolan i Hallsås, där det kommer att anläggas skyfallsdammar som fördröjer stora vattenmängder och minskar översvämningsrisken nedströms. Men det finns fler områden som ligger i riskzonen för skyfall:

– Ett exempel där vi har identifierat risker är Hulan, och lämpliga åtgärder kommer att hanteras i samband med kommande detaljplaneläggning av området. När det gäller översvämningar kopplade till höga flöden är riskerna större vid sjöar och vattendrag med låga slänter. Ett sådant exempel är området Aspen strand, där marknivåerna är låga i förhållande till sjön Aspen. Detta har hanterats i planarbetet genom bland annat föreslagen höjning av marken där bebyggelse planeras, säger Kjernald.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se