Det handlar om den första detaljplanen för den nya staden Landvetter Södra, som nyligen varit ute på samråd. Naturskyddsföreningen i Härryda är en av parterna som nu lämnat synpunkter på planförslaget – och tonen är skarp. I ett yttrande varnar föreningen för omfattande brister i underlaget och menar att planen saknar viktiga natur- och artskyddsunderlag, strider mot lagstiftning och bör göras om från grunden.

– Det allvarligaste felet gäller miljö- och naturfrågorna. Det saknas förutsättningar för att göra en sådan här plan. Man har inte gjort tillräckligt med inventeringar av fåglar, grodor eller fladdermöss, och då kan man inte heller göra en korrekt miljökonsekvensbeskrivning. Allt det här strider mot kraven i flera lagstiftningar, säger Michael Nilsson, ordförande i Naturskyddsföreningen i Härryda.

Föreningen har själva inventerat i planområdet och menar att kommunens naturvärdesinventering missar en stor del av arterna som finns där. Enligt Naturskyddsföreningen har ett 30-tal särskilt skyddsvärda arter helt förbisetts i kommunens underlag.

– Vi har sett att runt 70 procent av de kända naturvårdsarterna inte finns med i inventeringen. Det gör att naturvärdesbedömningarna underskattas och klassas för lågt.

Bland de arter som lyfts finns rödlistade skalbaggar, orkidéer som knärot och fåglar som talltita, tjäder och nattskärra. Michael Nilsson understryker att hela det område som planeras för Landvetter Södra är ovanligt artrikt och har höga naturvärden.

– Vi har hittat över hundra rödlistade arter i Yxsjöområdet, och det är väldigt rikt på fågel. Det är ovanligt att hitta sådana miljöer så nära Göteborg. Det är en skatt i nationalparksklass.

Han ifrågasätter också att kommunens egen ekolog inte har involverats i arbetet, vilket han menar har lett till att viktig lokal kompetens gått förlorad.

– Man har bara anlitat externa konsulter som tagit fram snabba underlag. Då går flerårig kunskap förlorad.

Föreningen menar att bristerna i underlaget redan påverkat hur området planeras.

– Det har lett till en felaktig planering av vägar och bebyggelse. Man riskerar att dra vägar rakt genom områden med höga naturvärden och bygga i känsliga miljöer. Det är en planeringskatastrof, säger Michael Nilsson.

Kritiken riktas också mot själva planeringsprocessen.

– Man börjar i fel ände. Man borde ta reda på förutsättningarna först. Annars riskerar man att behöva göra om stora delar senare.

Under våren har kommunen hållit öppna möten där invånare, organisationer och andra aktörer bjudits in till dialog om Landvetter Södra. Träffarna har enligt kommunen varit välbesökta och haft en god ton. Naturskyddsföreningen deltog – men upplevde inte dialogen på samma sätt.

– När jag ställde frågor och sa emot blev Per Vorberg märkbart irriterad och kritiserade Naturskyddsföreningen. Det kändes väldigt märkligt, säger Nilsson.

Han är också kritisk till dialogen med kommunen, där bilden av vad som sagts går isär.

– Vorberg påstod att jag blivit inbjuden att delta i ett samarbete om Landvetter Södra men tackat nej, men det stämmer inte. Hade vi samarbetat hade underlaget inte blivit så dåligt.

Kommunstyrelsens ordförande medger att han tappade tålamodet under mötena, men betonar att alla fick komma till tals.

– Michael hänvisade till mig flera gånger och då tröttnade jag till slut. Mötena var inte tänkta som en politisk debatt, utan att alla skulle få framföra sina synpunkter, säger Per Vorberg (M).

När det gäller inbjudan till samarbete – som Naturskyddsföreningen menar aldrig kom – ger Per Vorberg en annan beskrivning.

– Min bild är att vi för flera år sedan var i kontakt med Naturskyddsföreningen och frågade om de ville vara delaktiga. Men då behöver man också kunna medverka till att Landvetter Södra byggs och bidra med lösningar – och där är min uppfattning att de inte vill det, säger han.

Samtidigt framhåller han att politiken inte styr utredningarna och att arbetet sker med full insyn.

– Vi har beslutat att Landvetter Södra ska genomföras, men vi är inte inblandade i utredningarna – det sköts av förvaltningen och projektledningen. Allt underlag är öppet redovisat, och det framgår också att det finns höga naturvärden på vissa platser, säger Vorberg.

Han betonar också att utredningarna görs stegvis.

– Naturskyddsföreningen tycker att man ska inventera allt på minsta detaljnivå innan man fattar beslut, men här är det så att man gör olika saker i olika steg.

Den bilden delas av projektledningen för det kommunala bolaget Landvetter Södra, som menar att arbetet följer en etablerad planprocess. De avfärdar Naturskyddsföreningens kritik om att detaljplanen skulle vara bristfällig och bryta mot lagen.

– Det korta svaret är att vi inte delar den uppfattningen. Om vi hade gjort det skulle vi inte gått ut på samråd. Vår bedömning är att planförslaget uppfyller lagens krav, säger Martin Öbo, vd för Landvetter Södra och samhällsbyggnadschef i Härryda kommun.

Han framhåller att kommunen har ett ansvar att säkerställa att planförslaget håller juridiskt, men betonar samtidigt att processen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede.

– Vi är i samråd nu och hämtar in synpunkter. Det är en viktig del av processen, och vi är ödmjuka inför att det kan komma in synpunkter som skulle kunna innebära att förslaget behöver justeras, säger han.

Enligt honom är det inte heller möjligt att ta fram alla utredningar i ett tidigt skede.

– Det är aldrig så att all kunskap finns från början. Den hämtas in längs vägen. Att göra alla utredningar från början skulle ha försvårat, försenat och fördyrat många projekt i sådan utsträckning att de troligen aldrig ens skulle påbörjas.

Enligt projektledningen har arbetet med naturvärden pågått under lång tid och i flera steg, med inventeringar och utredningar som successivt byggts på sedan 2017 – men att underlaget ännu inte är tillräckligt.

– Kommunen har redan lagt ner betydande resurser på naturvärdes- och artskyddsinventeringar. Men arbetet behöver kompletteras med fördjupade artskyddsinventeringar, säger Åsa Henninge, projektchef för Landvetter Södra.

Hon beskriver arbetet som en pågående process:

– Vi har gjort flera naturvärdesinventeringar, senast hösten 2025, men vissa kompletteringar måste göras under rätt årstid. Det gäller till exempel fåglar, groddjur och fladdermöss. Sådana utredningar är beställda och påbörjade.

Samtidigt tillbakavisar de kritiken om att viktiga arter skulle ha missats i underlaget. Enligt Åsa Henninge har kommunen både gjort egna genomgångar och använt data från Artdatabanken – även sekretesskyddade uppgifter.

– Det är något som inte stämmer riktigt. Den som inventerar arter förväntas också rapportera in dem, och vi ser inga inrapporteringar i Artdatabanken som tyder på att arter har missats, säger hon.

Att Härryda kommuns ekolog inte varit inblandad i de utredningar som gjorts hittills ser de som naturligt.

– Planmyndigheten ska kunna pröva planen helt oberoende, och den ställningen kan påverkas om man sitter i samma organisation. Därför är det vanligt att anlita extern, oberoende expertis. Kommunekologen stöttar dock i granskningen av genomförda utredningar och i planmyndighetens bedömningar, avvägningar och planarbete, säger Åsa Henninge.

Martin Öbo betonar också att den första detaljplanen ytmässigt utgör mindre än tio procent av hela Landvetter Södra, och att de största naturvärdena ligger betydligt längre söderut än det nu aktuella planområdet.

– De största naturvärdena finns i anslutning till Yxsjön, och dem har vi medvetet undvikit. Vi har utformat planförslaget så att vi inte ska pricka in de områdena, säger han.

Åsa Henninge fyller i:

– Det finns naturvärden i detaljplanområdet, men vi har försökt undvika bebyggelse i områden med naturvärden i klass 2 och 3. Och det finns inga områden med klass 1 inom planområdet.

De lyfter också att cirka 28 hektar av planområdet planeras som naturmark med långsiktigt skydd – motsvarande runt 40 fotbollsplaner eller fyra gånger Lisebergs yta. Det ses som en central del i ambitionen att bygga ”ett nytt hållbart samhälle från grunden”.

– Det är ovanligt mycket och rimmar väl med våra högt ställda målsättningar för det nya samhället. Det ska vara mycket grönska, där bebyggelsen är insprängd i naturen, säger Martin Öbo.

Samtidigt poängterar de att huvudsyftet med Landvetter Södra är att bygga bostäder.

– Det här är i grunden ett bostadsförsörjningsprojekt. Vi behöver vara tydliga med att det inte bara handlar om att bevara natur, utan om att möta bostadsbehovet i regionen, säger Öbo.

Han betonar att projektet innebär en avvägning mellan olika intressen.

– Stadsplanering handlar om att väga olika intressen mot varandra. Naturvärden är ett, bostadsbristen ett annat. I Landvetter Södra – och alla andra exploateringsprojekt som Härryda kommun driver – försöker vi kombinera och balansera dem på ett så bra sätt som möjligt.

Ett yttrande har också inkommit från Göteborgsregionen (GR), där man efterfrågar en högre bebyggelsetäthet och ett mer effektivt nyttjande av marken.

– De menar att planförslaget har för låg boendetäthet för att vara hållbart ur ett samhällsperspektiv och råder oss därför att öka tätheten i bebyggelsen. Så det är ju ett helt annat perspektiv på frågan, säger Åsa Henninge.

Nu har samrådstiden för den första detaljplanen avslutats, efter att ha förlängts för vissa aktörer. Undantaget gäller artskyddsfrågan, där länsstyrelsen fått förlängd svarstid. Kommunen inväntar nu de sista kompletteringarna. Därefter sammanställs yttrandena, vägs mot varandra och ligger till grund för eventuella justeringar av planförslaget. Nästa steg är granskningsskedet, som planeras till sommaren 2027.

– Om vi har missat något kan det bli aktuellt med ett nytt samråd och ett omarbetat förslag. Men vi bedömer att det inte kommer att behövas, eftersom projektet har en lång historik och mycket redan är utrett, säger Henninge.

På längre sikt är ambitionen att byggstart ska kunna ske i början av 2030-talet.

– Målet är att första spaden sätts i marken runt 2031. Bostadsbristen är tydlig – och vi behöver ta nästa steg framåt, säger Martin Öbo.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se