Nya lönekrav för arbetskraftsinvandrare – så påverkas Partille
Den nationella migrationspolitiken och det nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare har blivit en fråga även i Partille. På kommunfullmäktiges möte i december ställde Linus Johansson (V) en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Marith Hesse (M) om hur regeringens nya regler kan påverka kommunen.
Bakgrunden är att regeringen, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, infört ett lönekrav på 33 390 kronor i månaden för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Syftet är att höja tröskeln för arbetskraftsinvandring och motverka lönedumpning.
I sin interpellation lyfter Johansson oron för att personer som arbetar inom exempelvis äldreomsorgen kan få svårt att nå upp till lönekravet, trots fast anställning. Han ställer tre frågor: hur lönekravet påverkar kommunens möjligheter att behålla och rekrytera personal, hur det påverkar det lokala näringslivet samt hur kommuninvånare med utländsk bakgrund kan komma att påverkas.
Marith Hesse svarade på senaste kommunfullmäktige att omkring 1 000 medarbetare i Partille kommun i dag har en lön under den aktuella nivån. Dessa utgör en blandad grupp vad gäller bakgrund. Förvaltningens bedömning är dock att endast mellan fem och tio personer inom kommunorganisationen kan komma att beröras direkt av det nya lönekravet.
"Som helhet i kommunen har vi en årlig personalomsättning på cirka nio procent", skriver Hesse i sitt svar.
När det gäller näringslivet uppger hon att frågan inte har lyfts i de dialoger hon haft med företagare den senaste tiden och att det därför är svårt att bedöma effekterna.
På frågan om hur kommuninvånare med annan etnisk bakgrund påverkas svarar Hesse att det är något invånarna själva är bäst lämpade att bedöma.
Frågan belyser en större diskussion om hur nationella beslut får lokala konsekvenser. Även om antalet direkt berörda i Partille enligt kommunens bedömning är begränsat, aktualiserar debatten frågor om kompetensförsörjning inom välfärden, företagens rekryteringsmöjligheter och upplevelsen av trygghet och framtidstro bland kommuninvånare.
Nya lönekravet för arbetskraftsinvandrare
Ett minimumlönekrav kopplat till arbetskraftsinvandring: den lön en person från ett land utanför EU/EEA måste erbjudas för att få ett svenskt arbetstillstånd.
Tidö-partiernas ursprungliga mål:
– 100 procent av medianlönen (heltidslön).
Beslutad nivå:
– 90 procent av medianlönen från och med 1 juni 2026.
– Cirka 33 390 kr/mån enligt aktuell medianlön.
Tidigare krav:
– 80 procent av medianlönen (ca 29 680 kr/mån).
Undantag:
– Regeringen kan besluta om lägre krav eller undantag för vissa yrken exempelvis där det råder brist på arbetskraft.
Syfte med förändringen:
– Stärka löner och villkor, motverka missbruk och lönedumpning, samt prioritera jobb till personer som redan bor i Sverige.
Vad är en interpellation?
En interpellation är en formell, skriftlig och ofta mer omfattande fråga som ställs av en ledamot i riksdagen eller kommunfullmäktige till ett ansvarigt statsråd eller nämndordförande. Den syftar till att få en förklaring eller motivering av politiska beslut och leder ofta till en debatt där flera ledamöter kan delta.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.