Färgen flagnar från räcket. Rosten har fått fäste och träet i körbanan har sett bättre dagar. Men för Hjördis Fohrman, ordförande i Jonsereds hembygdsförening, är bron över Säveån betydligt mer än gammalt järn och trä.

– Den är inte bara en bro, den är en del av vår historia. Den är symbolen för förbindelsen mellan samhället och fabriken.

Portbron tros ha byggts omkring 1840, i samband med att Porthuset uppfördes. Brospannen och räcket tillverkades på plats i Jonsereds Fabrikers nygrundade gjuteri och bron blev en av Sveriges tidiga gjutjärnsbroar. Under generationer var det här vägen till arbetet. Fabriksarbetarna kunde passera bron fyra gånger om dagen – på morgonen, fram och tillbaka under middagsrasten och hem efter arbetsdagens slut.

– Det var den här bron man passerade till sin första arbetsdag. Och det var här man gick ifrån sin sista arbetsdag, säger Hjördis.

För henne är historien också personlig. Farmor och farfar bodde i de röda husen i Hallebacken och som barn gick Hjördis över Portbron på söndagspromenaderna för att hälsa på dem.

– I princip varje söndag gick jag här till farmor och farfar. Och här matade man änderna. Det var en del av söndagsritualen.

Bron följde sedan med genom livet. Vägen till festligheter på Linnekullen och baden i Aspen gick här. Senare har hon sett nya generationer göra Portbron till en del av sina egna minnen. Bröllopspar fotograferar sig på den och vid marknader och andra evenemang är bron och Porthuset en självklar fond.

– Ska man visa att man har varit i Jonsered så står man på den här bron och har Porthuset som bakgrund. Och så har man rostiga broräcken i bilden, säger hon och suckar.

Det är just rosten som oroar hembygdsföreningen.

Jonsereds Fabriker lades ner 1979. Föreningen menar att bron därefter inte fått det kontinuerliga underhåll den hade under fabriksepoken. Äldre fotografier visar målade brospann och räcken. I dag är färgen flagnad och rostangreppen tydliga.

Hjördis berättar att de bärande balkarna undersöktes för omkring 20 år sedan och då bedömdes vara i gott skick. Men mycket har hänt sedan dess.

– Den har inte målats på 50 år. Jag är rädd att den ska bli så dålig att det blir fruktansvärt dyrt att återställa den.

En restaurering är samtidigt komplicerad. Säveån är Natura 2000-område och enligt Hjördis innehåller den gamla färgen blymönja. Bron kan därför inte bara blästras utan åtgärder för att hindra färgrester från att hamna i ån.

– Man får ta hänsyn. Men de praktiska problemen går att lösa.

I Partille kommuns detaljplan för Bokedalsområdet konstateras att Portbron har låg standard och behöver rustas upp. Där anges också att bron i dag ägs av Hantverkslokaler och att avsikten är att kommunen ska ta över den. Hembygdsföreningen befarar att bron ska fastna i den större och mer komplicerade processen kring området vid Jonsereds herrgård.

Därför har Hjördis ett tydligt budskap till kommunen:

– Bryt ut restaureringen av Portbron ur detaljplanen och starta arbetet nu. Vänta inte. Det handlar om att rädda bron.

För henne handlar det till sist om vad som ska finnas kvar för kommande generationer.

– Portgången och bron är symbolen för Jonsereds Fabriker. Försvinner bron försvinner också en del av Sveriges industrihistoria.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se