Oro för förgiftat vatten, hot mot djur och natur samt risker för människors hälsa har lyfts av boende i området som motsätter sig planerna.

Samgräv Recycling, som redan i dag har verksamhet på platsen, menar att det finns ett växande behov av att ta hand om förorenade schaktmassor och andra restmaterial från bygg- och anläggningssektorn på ett kontrollerat och långsiktigt säkert sätt.

– Vår inriktning är att skapa en modern deponi där förorenade massor kan tas om hand under ordnade former, med tydliga skyddsåtgärder och tillsyn, i stället för att spridas eller hanteras i mer osäkra strukturer, säger Kristian Karlsson.

Det är på familjen Dicanders ägor som deponin planeras. Johan Dicander berättar via mejl om det nuvarande samarbetet med Samgräv kring deponering av rena, inerta massor:

– Det har gett oss både förtroende och erfarenhet av hur sådana verksamheter fungerar i praktiken. Förutom den inerta deponin finns en torv- samt en berg- och grustäkt på vår mark. Det ger oss god insyn i de hårt reglerade verksamheterna och det ansvar som följer – både juridiskt och miljömässigt. Hade vi inte haft den kunskapen hade vi sannolikt varit mer tveksamma när idén först presenterades.

När det gäller platsvalet i Upplo uppger Samgräv Recycling att konsultbolaget Sweco har genomfört en lokaliseringsutredning enligt miljöbalkens krav. Flera alternativa platser ska ha analyserats utifrån bland annat miljö, teknik, transporter och närhet till befintlig verksamhet.

– Den aktuella platsen har bedömts som mest lämplig utifrån dessa kriterier. Dricksvatten och grundvatten är centrala frågor, och det är därför verksamheten prövas noggrant med oberoende experter. Vi justerar våra planer efter de krav och villkor som myndigheterna ställer. Mark- och miljödomstolen ger endast tillstånd om kraven på skydd av människors hälsa och miljö kan uppfyllas, säger Karlsson.

Familjen Dicander instämmer i Samgrävs svar och berättar att de själva bor på en gård i närheten:

– Lakvattnet från deponin kommer att ledas i ett dike som går cirka 4 kilometer genom vår mark. Innan vi bestämde oss för att gå vidare har vi därför läst in oss på såväl svensk miljölagstiftning som EU:s deponeringsförordning. Vidare har vi anlitat och konsulterat både tekniska och juridiska rådgivare, säger Johan Dicander.

Det starka motståndet bland ortsborna menar Samgräv Recycling bidrar till att belysa risker och frågeställningar som behöver utredas.

– Vårt fokus är att ta fram ett så tydligt underlag som möjligt och bemöta saklig kritik i den formella prövningen, samtidigt som vi försöker svara på frågor och lyssna på synpunkter från boende, kommuner och andra berörda.

Även Johan Dicander uttrycker respekt för sina grannars känslor och reaktioner. Att planerna skulle innebära ett svek mot bygden motsätter de sig:

– Vi ser det inte så. Vår familj har varit verksam här i snart 200 år och vi har alltid haft bygden i åtanke i våra beslut. För oss är detta ett affärsmässigt beslut inom ramen för gällande lagstiftning. Samtidigt har vi respekt för att alla inte delar vår bedömning.

Deponin som planeras kommer att förvara både icke farligt avfall och farligt avfall i särskilda celler med högre skyddsnivå. Kristian Karlsson skriver att det främst gäller förorenade schaktmassor och förorenade bygg- och rivningsmassor, varav en del kan klassas som farligt avfall.

– Mer detaljerade beskrivningar av avfallsslag och gränsvärden kommer att framgå av ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen. Här pågår fortfarande arbete tillsammans med våra tekniska konsulter.

Både Samgräv Recycling och familjen Dicander betonar att dagens teknik och regelverk ställer krav på säker förvaring under lång tid.

– Deponier i dag byggs med helt andra tekniska lösningar än förr, med tätskikt, lakvattenhantering och kontinuerlig kontroll under deponins aktiva fas men även lång tid efter att den aktiva deponeringen avslutats. Långsiktig miljösäkerhet är en central del i tillståndsprövningen och det är bland annat därför som processen är så omfattande. Detta gör sammantaget att vi känner oss trygga även på lång sikt, säger Johan Dicander.

Kritik har även riktats mot samrådsprocessen, bland annat från Essunga kommun som anser att angränsande kommuner inte blivit inbjudna. Samgräv uppger att samrådet genomförts enligt miljöbalkens ramar, med samrådsunderlag, annonsering och utskick till identifierade sakägare och berörda parter.

– Vi har förstått att flera boende upplevt att tiden varit knapp och att informationen inte nått fram som önskat. Den kritiken tar vi på allvar. Därför har vi erbjudit fördjupad dialog för frågor och synpunkter. Föreningar och enskilda som valt att tacka nej till detta välkomnas i stället att lämna skriftliga synpunkter via myndigheterna, säger Karlsson.

I nuläget pågår arbetet med miljökonsekvensbeskrivning och ansökningsunderlag. Enligt Samgräv Recycling planeras ansökan att lämnas in under första eller andra kvartalet 2026, när underlaget är tillräckligt genomarbetat och samrådsprocessen är avslutad.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se