Skolnedläggningar väcker även politisk osämja – 6 500 färre elever väntas
Enligt grundskoleförvaltningens nya prognos väntas elevantalet minska med 6 500 de kommande åren – vilket nu kan leda till att flera skolor stängs. Trollängsskolan i Askim är en av de enheter som pekas ut i det första förslaget. Men beslutet splittrar politiken: medan styret talar om nödvändiga anpassningar, kallar Demokraterna planerna för ”helt galna”.
Bakgrunden till förslagen är en förändring i stadens demografi. Färre barn föds och i vissa stadsdelar står klassrum redan halvtomma. Grundskolenämnden menar att man måste anpassa verksamheten, annars riskerar pengar att gå till tomma lokaler i stället för till undervisning.
– Att inte göra någonting vore att acceptera halvtomma och ödsliga spökskolor. Vi måste se till att resurserna används där eleverna faktiskt finns, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka (S), ordförande i grundskolenämnden.
Hon understryker att inget beslut är fattat ännu.
– Vi kommer inte ta ställning till några enskilda skolor förrän utredningen är helt klar och vi har en fullständig konsekvensanalys. Men det är uppenbart att vi måste anpassa skolstrukturen till verkligheten, säger hon.
Samtidigt lovar hon att förändringarna ska ske varsamt.
– Vi vill att alla klasser ska hållas intakta så långt det går. Barnen ska kunna fortsätta tillsammans med sina kompisar, och de ska få stöd i övergången till en ny miljö, säger Tryggvadottir Rolka.
Men förslagen möter hårt motstånd, från skolpersonal, elever och vårdnadshavare. Även inom politiken är man oense, en av de mer tongivande är Jessica Blixt (D), ledamot i grundskolenämnden. Demokraterna var det enda parti som redan från början röstade emot hela skolstrukturutredningen.
– Det här är helt galet. Att stänga små, välfungerande skolor som Trollängsskolan, där både elever och personal trivs och når väldigt goda resultat, är fel väg att gå, säger hon.
Hon menar att problemet inte ligger hos de mindre skolorna.
– Det är inte de små skolorna som står tomma – det är de stora, otrygga skolkomplexen där barnen försvinner i mängden. I stället för att lägga ner trygga skolor borde man se över möjligheten att minska antalet klasser på de stora enheterna, säger Blixt.
Enligt henne riskerar besluten att slå mot både elevernas trygghet och lärarnas arbetsmiljö.
– Små barn behöver små sammanhang. Det handlar om närhet, trygghet och möjligheten för lärarna att se varje elev. Att slå sönder fungerande skolor kommer i längden kosta mer – både mänskligt och ekonomiskt, säger hon.
Tryggvadottir Rolka håller fast vid att förändringen är nödvändig, men betonar att den måste ske ansvarsfullt.
– Vi vet att det här väcker känslor, men att hålla fast vid en gammal struktur när elevantalet minskar är inte hållbart. Vårt ansvar är att se till att pengarna går till elevernas utbildning – inte till tomma klassrum, säger hon.
Grundskolenämnden väntas fatta beslut om vilka skolor som ska avvecklas den 18 november. Fram till dess ska konsekvensanalyser och dialoger med berörda skolor genomföras.
– Det här är inte en snabb process, och det ska det inte vara heller. Men vi måste våga ta ansvar för framtiden, säger Tryggvadottir Rolka.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.