Det var i november förra året som det började sättas upp ett stängsel på båda sidor om grusgången på Stora Amundön, som är ett naturreservat sedan 2018.

Från att ha varit ett öppet landskap hänvisas nu motionärer, hundägare och skolklasser till en omkring två meter bred fålla – där det på sina ställen blivit så lerigt att det knappt går att ta sig fram.

Yvonne Benzian och Carin Troell, som promenerar på ön flera gånger i veckan, var inte de enda som undrade vad som var i görningen.

Det skulle snart visa sig handla om stadsmiljöförvaltningens förberedelser inför ett utökat naturbete under sommartid.

Där det tidigare betat hästar kommer det i april istället att släppas ut får och Highland cattle-kor – av samma långhåriga sort som betar på Välen.

Instängslingen har väckt starka reaktioner bland besökarna. I ett Göteborgsförslag, som fått över 200 röster och därmed måste tas upp av berörd politisk nämnd, beskrivs hur stängslet skärmar av allmänheten från naturen. Kommunen kritiseras även för utebliven information och medborgardialog.

– Man har bland annat stängslat in Kungsviken som är en populär badplats, likaså pulkabacken och skridskobanan. Till och med en sittgrupp har hamnat innanför stängslet, så man får sitta inne bland korna och fika, säger Carin Troell.

Hon menar att, även om grindar och stättor gör det möjligt att passera genom beteshagarna, så innebär det en risk att vistas inne bland djuren och dessutom blir det otillgängligt för äldre.

Yvonne Benzian, som ofta promenerar med sina hundar Wendy och Junifer, menar att fållan är alltför smal.

– Det går knappt att mötas. Man har nog menat väl, men haft totalt tunnelseende. Det har inte gjorts någon konsekvensanalys på hur ön används och hur många som faktiskt promenerar här dagligen.

Anledningen till att kommunen nu valt att ha kor och får istället för hästar är att betet blir mer effektivt, vilket gynnar den biologiska mångfalden.

–Vi är skyldiga att följa det reservatsbeslut som är förankrat i Miljöbalken. Där framgår det väldigt tydligt hur marken ska betas och detta ansåg vi vara den bästa lösningen för att få en större yta betad, bland annat en strandäng, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.

Han menar att det finns en poäng med att man som besökare inte ska behöva gå inne bland djuren om man inte vill.

– Det bör också påpekas att Stora Amundön är ungefär 100 hektar och det är bara runt 18 hektar som kommer att betas, så det är ändå en förhållandevis liten yta.

I efterhand medger han att man från kommunens sida hade kunnat varit mer transparent.

– Vi tänkte gå ut med information strax innan djuren kommer på plats, men det fick vi bakläxa på. Där kunde vi ha informerat mycket tidigare. Vi underskattade hur stort engagemanget skulle bli.

För att möta invånarna har stadsmiljöförvaltningen nu beslutat att sätta in självstängande grindar istället för stättor på en del ställen i syfte att öka tillgängligheten.

– Vi kommer även att bredda fållan på det smalaste stället och göra som en liten mötesplats. Den större leden kommer rustas upp med nytt grus så man kommer att kunna ta sig fram även med rullator och barnvagn. Där det är som lerigast på stigen blir det träspänger.

Kostnaden för det nya stängslet beräknas landa på mellan 300 000 och 400 000 kronor.

– Sätter man det i relation till kostnaden för att slåttra manuellt så blir det här på sikt en billigare lösning, säger John Ringström.

Det är inte bara besökarna till Stora Amundön som reagerat på stadsmiljöförvaltningens beslut att stängsla in området.

Nu har Demokraterna skickat in ett yrkande till kommunstyrelsen om att ta bort den nya stängslingen och återställa naturreservatet. Hittills har Moderaterna och Kristdemokraterna skrivit under.

Martin Wannholt (D), menar att det finns andra lösningar som fungerar lika bra, men som inte avgränsar människorna från naturen.

– Det hade kunnat räcka med betande får och behövs det mer så får man väl åka ut och slåttra. Förvaltningen har valt att göra så här endast eftersom det är billigast, säger han.

Hur ser du på att flera hundra tusen skattekronor hamnar i sjön om stängslet plockas bort igen?

– Det är klart att det blir pengar i sjön när man fattar beslut utan att förankra det hos befolkningen, säger Martin Wannholt.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se