Tuve firar myrans dag med eget kalas
På Tuve torg bor en poppis liten myra. Hon syns kanske inte alltid först, men finns där bland alla steg, skratt och möten. Torsdag den 9 oktober firas myran med ett alldeles eget kalas – Myrans kalas.
– Myran har blivit Tuvebornas maskot, säger Hanna på .
Myrans kalas på Tuve är en årligt återkommande händelse på torget. Att just en myra blivit central för ett stadsdelstorg i Göteborg låter kanske lite långsökt, men för de boende i Tuve är det numera en självklar del av vardagen. I över 40 år har den roat barn och varit mötesplats för Tuveborna.
– Myran påminner oss om att även de små vardagsögonblicken spelar roll. Att ett hej, ett leende eller en kopp kaffe tillsammans kan bygga något stort. Myran är flitig och nyfiken, precis som livet på torget. Hon springer mellan butikerna, hälsar på grannarna, stannar vid blomsterhandlarens färger och kikar in hos bagaren för att känna doften av nybakat, säger Hanna
– Precis som i en myrstack betyder torget gemenskap, här hjälps alla åt och varje liten del gör helheten starkare – handlaren, kunden, besökaren, vännen, morföräldrarna och barnbarnen. Jag kan inte komma på nåt annat torg i Göteborg där en skulptur har blivit så för starkt förknippad med ett torg.
Bronsskulpturen Myran kom på plats redan 1976 och skapades av konstnären Åke Jönsson. Två gånger har den varit på vift. Först 2005, men den gången återfanns den. Andra gången den försvann var den oåterkalleligt borta. Men de ursprungliga gjutformarna fanns kvar och rättigheterna kunde köpas loss och sedan 2016 står en pånyttfödd myra återigen på sin plats.
När den nygamla myran stått kvar i ett år utan att tjuvas var det självklart dags för ett första födelsedagskalas.
– Den dåvarande lokala bagaren bjöd på tårta och vi fixade lite aktiviteter, efter det har vi kört varje år i oktober, i år är det nionde året i rad. Under flyttade vi ut kalaset från gallerian till torget och gjorde med myrans motiv på. Det har blivit lite av en tradition, så nu är det över 800 personer som käkar varje år. Det är verkligen en riktig fest med glimten i ögat, med mer fokus på barnkalasaktiviteter än exempelvis Tuvedagen som vi arrangerar på våren.
Enligt Hanna är det lätt för alla att känna sig hemma på Tuve torg, det ligger som en by mitt i staden, det är lokalt och lugnt och omges av en trivsam och grönskande miljö där grannskapskänslan är tydlig.
– När vi gjorde en medborgareundersökning på Tuvedagen i våras så dök just grannskapskänslan upp som ett givet svar bland alla de som svarade.
Men vad är det då som gör Tuve torg så omtyckt?
– Det har en bra mix med ett stort och brett utbud, så här kan du klara de flesta av dina vardagsärenden. Jag kan inte komma på ett annat stadsdelstorg i Göteborg som har två matbutiker, bara en sådan sak. Dessutom är handlarna på torget väldigt engagerade, vilket självklart bidrar till en bra gemenskap.
Handlarnas engagemang lyser igenom inte minst på Myrans kalas då alla ställer upp. Men det återkommer även i vardagen.
– Handlarna har anammat myran och tagit den till sig. Det säljs en mängd saker i butikerna på torget och de är populära bland Tuveborna; pizzerian har en Myrans special, blomsterhandeln har inredningsdetaljer som flörtar med myror och de säljer jättebra, och så kan du köpa med myror på etiketten hos ICA-handlaren.
Vad mer händer på kalaset i år?
– I år arrangerar vi Myrans tipspromenad och vi kommer att ha en skapande pysselworkshop där man kan göra egna myror i filt, men också fingerdockor, masker och magneter på temat djur, och där finns självklart myran med som ett av djuren man kan välja.
– Det brukar komma mängder med förskolebarn från området, de lägger teckningar som de ritat med hälsningar till myran. Det är väldigt gulligt att det blivit en sådan symbol. Myrans kalas sätter platsen på kartan, det skapar trygghet på torget, det för samman de boende och de som verkar på torget, så det finns en massa synergier i att arrangera en sådan här dag.
Myran
Skulptur i brons som skapades 1976 av konstnären Åke Jönsson.
Myran finansierades genom Charles Felix Lindbergs donationsfond, som bekostat många konstverk i Göteborgs offentliga miljöer. Det var vanligt att konstnärer fick uppdrag att skapa något som passade torgets miljö och som kunde tala till både vuxna och barn.
Offentlig konst i bostadsområden under 1970-talet skulle ofta vara ”folklig, nära och gärna humoristisk eller lekfull”. En myra i brons på marknivå var något barn kunde klättra på, röra vid och känna igen – ett ”kompismotiv” snarare än en pampig staty.
Källa: Göteborgs stad
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
