När Botaniska trädgården i Göteborg började planera en ny del av parken gjordes en upptäckt. De markprover som togs inför anläggandet visade något förhöjda halter av bly i jorden. Jenny Klingberg är miljöforskare på Botaniska och hon berättar mer.

– Det rörde sig om låga halter, men de ligger över gränsvärdet för känslig markanvändning. Det visade sig vara gamla fyllnadsmassor som lagts dit för länge sedan, på en tid när man inte hade samma medvetenhet om markföroreningar som idag.

För att rena området på ett mer hållbart sätt valde man att testa en metod som hittills bara prövats i liten skala i Sverige – så kallad fytosanering. Tekniken går ut på att låta växter ta upp tungmetaller och andra föroreningar genom rötterna, som sedan binds i växten. När växten skördas kan marken bli renare.

– Det är ett nytt sätt att tänka kring marksanering. I stället för att gräva upp och transportera bort tonvis med jord, låter man växterna göra jobbet, fortsätter Jenny.

I det här fallet har forskarna planterat korgvide, en snabbväxande salixart som är känd för sin tålighet.

– Vi vet att salix klarar av ganska ogynnsamma miljöer och dessutom växer snabbt. Det är ingen växt som behöver bly – men den kan ta upp det ändå. Och det är precis det vi vill åt, säger hon.

Planteringen gjordes i våras och växterna ska stå kvar i två odlingssäsonger. Under sensommaren eller tidig höst 2026 ska de skördas, och både växter och jord analyseras i samarbete med forskare vid Chalmers tekniska högskola.

– De ska titta på hur hårt bundet metallerna är i marken. För det påverkar hur lätt det är för växterna att ta upp föroreningarna, förklarar Klingberg.

Fytosanering är sannolikt inte en metod som passar överallt. Är halterna för höga, överlever inte växterna eller så blir det för tidskrävande och då behövs traditionell marksanering. Med det sagt kan studien, i det fall att resultatet faller väl ut, ändå få stor betydelse för framtidens stadsmiljöer.

– Så fort du är nära en väg finns risk för nedfall av metaller, och i många parkmiljöer finns lätt förhöjda halter. Då skulle en metod med växter kunna användas, i stället för att gräva upp allt och köra bort jorden.

Kan man prova med fytosanering hemma i sin egen trädgård?

– Hehe, nej inte riktigt. Det finns en korrekt process att följa om man misstänker föroreningar på sin mark. Det är viktigt att man följer reglerna som finns kring hantering av förorenade områden, och inte börja testa med fytosanering utan tillstånd, säger Jenny Klingberg.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se