På uppdrag av kommunfullmäktige har stadsmiljöförvaltningen granskat samtliga 224 gång- och cykeltunnlar i staden. Syftet är att öka tryggheten och se till att tunnlarna fungerar som det trafiksäkra lösningar de var tänkta för när de byggdes. 

– Uppdraget har dels varit själva översynen, det arbetet är genomfört, och nu återstår att ta fram en handlingsplan för hur vi ska ta oss an de brister vi har identifierat, säger Moa Lipschütz, planeringsledare för trygghetsfrågor på stadsmiljöförvaltningen.

Översynen har bestått av två delar. Den ena har handlat om tunnlarnas faktiska skick – som belysning, ytskikt och underhållsbehov. Den andra om hur trygga göteborgarna upplever tunnlarna.

– Vi har inventerat de fysiska bristerna och gjort en prioritering utifrån hur stora problemen är. Samtidigt har vi undersökt den upplevda tryggheten genom en enkät, både på plats och digitalt, säger hon.

Resultatet visar att de flesta tunnlar bedöms vara i gott skick, men att många ändå behöver trygghetsskapande åtgärder. Totalt bedöms13 tunnlar vara i akut behov ur ett trygghetsperspektiv, och ytterligare 37 behöver insatser inom snar framtid.

– När vi säger akut handlar det inte om rasrisk eller teknisk fara, utan om att det fysiska skicket är så pass dåligt att det påverkar trygghetsupplevelsen, fortsätter Moa Lipschütz.

I sydväst pekas endast en tunnel ut som akut. 

– Det handlar om en tunnel under Söderleden vid Sisjömotet som har slitna ytskikt och där belysningen behöver ses över. Det finns också en översvämningsproblematik i den. 

Därtill finns det tunnlar i området som är föremål för andra trygghetsförbättrande åtgärder. 

– Där finns en äldre konstnärlig utsmyckning i många tunnlar som inte har underhållits, vilket gör att miljön upplevs som förfallen. Förvaltningen skickade även ut en enkät till boende om den upplevda tryggheten och svaren visar att nästan hälften upplever tunnlar i sitt närområde som otrygga. Omkring tre av tio så pass mycket att de ofta eller alltid undviker att använda dem.

– Det är ju anmärkningsvärt. Tunnlarna är till för att skapa trafiksäkerhet, särskilt för barn och unga. Om människor i stället väljer att korsa bilvägar utan övergångsställen blir det ett problem. 

Hur går ni vidare?

– Ibland ligger tunnlarna väldigt avskilt, eller så upplevs de som trånga och utan flyktvägar. Då kan känslan av otrygghet kvarstå även efter att man fixat bättre belysning eller underhåll. 

I Göteborgs stads nya detaljplaner finns ofta trafiklösningar utan tunnlar, men att riva befintliga är sällan görbart. 

– Det är för många tunnlar och de fyller ofta en viktig funktion. Varje tunnel måste utredas för sig.

Gör man inget tills handlingsplanen är klar?

– Vi jobbar löpande med till exempel belysning, underhåll och utsmyckning i tunnlar, det senare  ibland tillsammans med skolor som ligger i närheten. Handlingsplanen ska hjälpa oss att systematisera arbetet och prioritera rätt framöver, den ska vara klar någon gång i vår, säger Moa Lipschütz.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se