I en källarlokal i centrala Alingsås samlas bandet för att repa inför den stora spelningen. En av väggarna pryds av gitarrer i olika färger och former, och längre in i rummet står flera olika trumset. Bandmedlemmarna slår sig ner vid ett bord i ena hörnet av rummet medan trummisen Lars Eliasson häller upp kaffe.

Bandet bildades 1986 efter att John Melander, basist och sångare, och den tidigare bandmedlemmen, keyboardisten och sångaren Micke Öijwall fick ett erbjudande från Ving om att åka ner till Kreta och spela i tre månader. 

– Det var så himla tråkigt att inte ha gitarr och trummor med. Så vi frågade någon kompis från Alingsås, och då sa han ”javisst, det finns en gitarrist, Janne heter han”, säger John Melander.

När de fick reda på att Janne Eliasson även har en bror som spelar trummor, Lars Eliasson, blev bandet komplett. De repade tillsammans och flög sedan ner till den grekiska ön som skulle bli deras hem under en period.

– Vi hade tre fantastiska månader på Kreta, där vi spelade nästan varje dag. Därav namnet då, After Beach kommer därifrån, säger John Melander.

Efter tiden på Kreta fick killarna mersmak. De började spela på lokala ställen runt Alingsås, och så har det fortsatt även om konstellationen har ändrats lite med åren. Bandet består idag av tre av originalmedlemmarna tillsammans med Magnus Bruto, som har spelat keyboard och sjungit i bandet sedan 2022. Natacha Volk, som var sångerska i bandet mellan åren 2006 och 2016, är också tillfälligt tillbaka för att gästa bandet.

– Jag är jättetacksam och glad. Jag får vara med mina stora bröder igen, säger hon.

Att bandet har kommit nära varandra och trivs bra ihop är väldigt tydligt. De har varit med om mycket tillsammans på 40 år, allt från födslar till dödsfall. Lars Eliasson är glad att de har varandra.

– Man kan få vara precis den man är. Alla våra olika turnébussar har vi inte bara haft som turnébussar, utan även terapibussar. Vi kan ventilera och lätta på trycket och kunna få vara lite sårbara innan vi tar på oss rustningen och ställer oss på scen, säger han.

Utöver kärleken till varandra är mötet med publiken en stor anledning till att de har fortsatt spela så länge. 

– Att få spela och ställa sig och dra på med hög volym, och märka att folk är med. Det är det som är kicken av det hela, säger John Melander.

Numera brukar publiken till och med bestå av flera generationer.

– Vi har ju tjugoåringar som tycker att de här äldre männen är rätt roliga att se på, säger Janne Eliasson med ett skratt.

På jubileumsspelningen på Tallhyddan i slutet av juni utlovas extra allt, med gästartister och en kavalkad av hits från alla fyra decennier bandet har funnits.

– Vi försöker bjuda publiken på en liten tidsresa tillsammans, säger John Melander.

Vad som sker framöver får tiden utvisa, men det finns ingen som helst plan på att sluta spela ihop, snarare tvärtom.

– Att få hänga ihop så här som vi har gjort i 40 år, och ställa sig på scenen med sina bästa vänner och fortfarande tycka det är lika roligt, och att ha en publik som kommer, det är ju en ynnest. Jag hoppas självklart att vi ska kunna spela och göra detta så länge vi kan. Eller så länge folk vill ha oss, säger Lars Eliasson.

Janne Eliasson håller med sin bror.

– Vi spelar inte 200 dagar om året längre som vi gjorde på 90-talet, men så länge folk vill höra oss och vi tycker att det är roligt så finns det ingen anledning att inte köra, säger han.

Emma Persson

emma.persson@lokalpressen.se