Sommaren 2023 omkom en 15-årig Gothia Cup-deltagare i en drunkningsolycka på Nolhaga parkbad. Året därpå miste en 16-åring livet. Händelserna väckte starka reaktioner och ledde till hård kritik mot kommunen. Redan före den första olyckan hade personal larmat om brister, något som Göteborgs-Posten senare avslöjade. Efter den andra olyckan tillsattes en extern utredning, som konstaterade att räddningsarbetet försvårades eftersom bassängen saknade övervakning när olyckorna inträffade.

Redan innan utredningen var klar vidtogs flera åtgärder, bland annat nya rutiner för bevakning av den stora bassängen. Nu förstärks säkerheten med AI-kameror som ska komplettera badvakternas arbete.

– Vi gjorde en riskbedömning hösten 2024 och kom fram till att vi behövde komplettera den vanliga badbevakningen med ett tekniskt trygghetssystem, säger Andreas Lybacken, enhetschef på Nolhaga parkbad.

Kamerorna placeras inne i bassängområdet – i poolväggarna, ovanför vattnet eller både och. De analyserar rörelsemönster och larmar om någon blir stilla eller sjunker mot botten. På så sätt kan badvakterna snabbare uppmärksammas på att en person befinner sig i fara.

– Det är ett avancerat AI-system som dels är förprogrammerat och dels lär sig över tid. Det minskar risken för falsklarm, förklarar Lybacken.

De smarta kamerorna ska fungera som ett komplement till den ordinarie bevakningen och ge extra trygghet i situationer som kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Personalen har tagit emot satsningen positivt.

– Det här ersätter inte badvakterna och vi flyttar inte en enda krona från personalbudgeten. Medarbetarna är positiva och känner att de får ett stöd i bevakningsarbetet, säger Lybacken och tillägger:

– Systemet kan till exempel upptäcka en motionssimmare som sjunker långsamt mot botten i samband med sjukdom eller slaganfall. Kamerorna kan även varna för farliga lekar vid trampolinen och liknande.

Drunkningslarm av den här typen är fortfarande ovanligt i svenska simhallar, men betydligt vanligare i exempelvis Norge, Tyskland och Frankrike.

– Jag tror inte ens att tio procent av landets badhus har drunkningslarm. Men det blir vanligare, säger Lybacken.

Han betonar att det inte handlar om övervakning av badgästerna. Ingen personal kommer att följa skärmar i realtid, och säkerhetsåtgärderna kring tekniken är många.

– Vi är medvetna om att vissa besökare kan känna tveksamhet inför kameror i ett badhus. Men de kommer bara att finnas vid vattenytan och någon meter utanför. Och all loggning och åtkomst sker med högsta säkerhet.

Hur mycket systemet kommer att kosta kommunen är ännu oklart eftersom upphandlingen pågår, men Lybacken beskriver det som en betydande investering.

– Det jag kan säga är att det handlar om en stor investering sett ur vårt perspektiv.

Två dödliga olyckor på två år – borde systemet ha installerats tidigare?

– Sett i backspegeln så hade det ju varit en oerhört klok investering redan när badet byggdes. Jag misstänker att det fanns som ett möjligt tillval när badet projekterades, och kamerorna hade absolut kunnat hjälpa oss att upptäcka den här typen av olyckstillbud. Men i slutändan är det alltid upp till politiken att bestämma hur dyrt ett badhus får bli, säger Lybacken.

Utöver kamerasatsningen har kommunen beslutat om fler åtgärder: hinderbanan i motionsbassängen tas bort och öppettiderna har justerats för att skapa bättre arbetsvillkor för personalen.

Planen är att AI-kamerorna ska vara på plats före årets slut. Installationen kan innebära kortare stängningar, men kommunen hoppas kunna genomföra arbetet utan större störningar.

– Målet är att systemet ska vara i drift före sista december. Vi är säkra på att det här kommer skapa en tryggare arbetsplats och ett tryggare badhus för besökarna. Men jag vill understryka att vi redan nu bedriver en väldigt trygg verksamhet, i väntan på drunkningslarmet, säger Lybacken.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se