– Vad roligt och det är jättecoolt att ni har ett sådant fint pris. Jag bor visserligen i Utby men jag representerar Partille Taekwon-Do, en klubb som jag älskar. Partille är en fantastisk idrottskommun med många duktiga idrottare så det var väldigt hedersamt att få denna utmärkelse, sa Amanda när Lokalpressen träffade henne i mellandagarna.

Trots sin låga ålder har 19-åringen redan hunnit med att samla på sig en imponerande mängd medaljer från VM, EM och SM. Hon började träna riktigt tidigt men först i en annan kampsport, nämligen karate.

– Mina föräldrar tyckte att det var viktigt att vi barn skulle lära oss att försvara oss själva. Mina två storasyskon, Julia och Gabriel, höll på med karate och när de kom hem från träningen och visade olika moment så ville naturligtvis jag också börja. Jag var bara ”en liten knott” på fyra år men jag fick ändå börja, ett år för tidigt.

Amanda började sedan tävla redan i sex-årsåldern och mestadels gick det jättebra. Det blev många guldmedaljer de följande åren i tävlingar som till och med var utomlands.

– Min första tävling var mot killar och då vann jag. Det är definitivt mitt bästa minne från karaten, säger Amanda och skrattar.

Det diskuteras flitigt i Sverige vid vilken ålder det är lämpligt att barn börjar tävla i olika sporter. Amanda har en klar uppfattning i den frågan.

– I Sverige är man generellt lite för känsliga när det gäller barn och tävling. Jag tycker det är viktigt att barn ska tävla tidigt och att de samtidigt ska ha roligt. Börjar man för sent hamnar man helt enkelt efter. Man måste lära sig att förlora också och det är lättare i åldrar när det inte hunnit bli så allvarligt.

När Amanda var i elvaårsåldern fick hon en svacka. Hon började tycka att det var jobbigt och lite ångestfyllt att gå till träningen men ville ända inte sluta.

– Pappa tyckte då att jag skulle testa en annan kampsport, taekwondo och jag tyckte direkt att det var jätteroligt på min nya klubb Partille Taekwon-Do. Allt var väldigt barnanpassat med en massa lekar och jag trivdes från första stund.

I taekwondon tävlar man i olika grenar. Till exempel ”Sparring” där man fightas mot en motståndare med slag och sparkar och ”Mönster” där man visar koreografi av olika tekniker.

– Min första tävling var i ”Mönster” och det gick bra och efter hand blev jag av med den mentala blockering som jag haft med mig från karaten och började tävla i ”Sparring” också. Jag är stolt över att jag kunde börja tävla igen och det är viktigt att säga att det blev så utan att någon, vare sig mina föräldrar eller coacher, pushade mig till det.

Coacherna Jonatan och Andreas har betytt väldigt mycket för den energiska och spralliga tjejen genom åren.

– De är verkligen närvarande och ser varje individ. De är professionella och duktiga på att coacha och de är där i vått och torrt och poängterar ofta att det är viktigare att man har kul än att vinna.  

Klubben, som har drygt trehundra medlemmar och ligger på Gamla Kronvägen, får mycket beröm av Amanda.

– Jag tycker så mycket om min klubb och skulle verkligen inte vilja byta. Det är en lättsam förening med mycket lek, rörelse, koordination, motorik och pedagogik. Sporten som sådan handlar också mycket om hur man uppför sig som människa, att man ska ha disciplin och respekt, och det är viktigt för oss alla i vår klubb.

Amanda, som redan hade tagit svart bälte i både karate och taekwondo, kom snabbt med i elitgruppen med Jonatan och Andreas som coacher. Först bestod elitgruppen bara av fyra personer men den växte snabbt och är nu är uppe i ett tjugotal.

Nu var det dags för Amanda att helt fokusera på taekwondon och att lägga ner tävlandet i karate. De stora framgångarna i juniorklassen lät sedan inte vänta på sig.

– Mitt första SM tog jag 2022 och sedan vann jag SM både 2023 och 2024. Första SM-guldet som senior vann jag 2025 och då i klassen Specialteknik. 

De stora internationella juniorframgångarna började med ett VM-silver 2023 följt av ett EM-brons. Under 2025, då som nybliven senior, vann Amanda både ett EM-silver och ett imponerande VM-brons.

– VM-tävlingen gick i Porec i Kroatien och Sverige hade skickat en stor trupp på drygt fyrtio tävlande. Jag var otroligt nära final och ledde semifinalen tills det var typ noll sekunder kvar. 

Domarna ansåg då att Amanda, som trodde att det hela var klart, lämnat mattan lite för tidigt och gav poängavdrag. Det blev förlängning och då vann motståndaren från Irland.

– Jag är faktiskt inte så ledsen för det. Man får inte ta det för personligt och jag är bra på att förlora. Jag tycker förresten att jag är en bra vinnare också.

Amandas styrkor som kampsportare är snabbheten och de kvicka reflexerna. Dessutom är hon väldigt vig, vilket hon varit ända sedan barnsben. 

En styrka är att hon är snabb och träffsäker med sitt främre ben. Detta utan att utdela alltför hårda sparkar. Man ska nämligen inte knocka någon medvetet i taekwondo.

– Jag är väldigt oförutsägbar och svår att läsa för motståndarna. De vet inte vad jag ska göra härnäst och sanningen är att det vet jag inte själv heller. Jag behöver min spontanitet och vill kunna tramsa runt lite på mattan. När jag har roligt och får använda min fantasi är jag som bäst. Om jag tar det hela för seriöst så låser det sig för mig i stället.

Amanda sitter också i klubbens styrelse och är även en uppskattad tränare.

– Jag tränar 8-åringar med vitt bälte, 10-12-åringar med grönblått bälte och 13-17-åringar. Det är jättekul och så fint att se barnen utvecklas och gå vidare och veta att jag har haft något med det att göra. 

Nu väntar ett nytt år med nya tävlingar.

– Jag har nyss blivit uttagen till EM i april som arrangeras i Slovenien. Det ska bli skoj. Annars har jag inte planerat längre fram men jag har lite funderingar på att testa kickboxning också. 

Trots att taekwondo är en stor och global sport med uppskattningsvis 80 miljoner utövare i världen så kan man inte livnära sig på den i Sverige.

– För mig är det jätteviktigt att taekwondon förblir en hobby och att det måste vara roligt att gå till träning och tävling. Taekwondon är en del av mig men inte hela mig och jag vill hålla på länge och ha en lång karriär och inte bara en kort peak.

Lokalpressen önskar Amanda all lycka i kommande tävlingar och gratulerar till utmärkelsen ”Årets idrottare i Partille 2025”.

Tillsammans med övriga pristagare kommer Amanda att få sitt pris den 11 mars i Partille Arena. Detta i pausen av matchen IK Sävehof–Boden Handboll.

Leif Lundvall

leif.lundvall@gmail.com