Det vittnas redan om stora sättningar i Lerums gymnasiums huvudbyggnad Eken. Att hitta en ny plats för skolan är därför en prioriterad fråga för politiken, där flera tänkbara lösningar legat på ritbordet de senaste åren.

I mitten av december fattade samhällsbyggnadsnämnden dock ett avgörande beslut om var Lerums nya gymnasieskola ska placeras. Efter en jämn omröstning föll avgörandet på den plats där Knappekullaskolan ligger i dag, strax norr om Lerums Arena.

Beslutet togs med minsta möjliga marginal. Sex ledamöter röstade för att avgöra ärendet och gå på förvaltningens linje, medan fem röstade emot. Majoriteten bakom beslutet bestod av Moderaterna och Socialdemokraterna, med Dennis Ramberg och Patrik Wendeblad (S) som förslagsställare.

Bakgrunden är att kommunen den 1 oktober 2025 tvingades göra ett omtag av planeringen för Dergårdsområdet. Från början var tanken att bygga en ny gymnasieskolan strax intill den befintliga, men det skulle visa sig ta tvärstopp. Under arbetet med detaljplanen framkom att markförhållandena var instabila och att närheten till Västra stambanan, som är av riksintresse, gjorde platsen olämplig för ett stort gymnasiebygge. Flera tunga myndigheter hade då riktat skarp kritik mot planerna.

– Det kan se ut som snabba svängar, men mycket av jobbet var redan gjort eftersom vi tidigare tittat på hela området. När vi backade från strukturplanen kunde vi ändå använda många av de utredningar som redan fanns, säger Dennis Ramberg, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.

Den nya gymnasieskolan ska dimensioneras för minst 1 600 elever, med möjlighet att ta höjd för upp till 2 000. Det innebär en byggnad på minst 15 400 kvadratmeter bruttoarea.

Planen är också att befintliga undervisningslokaler i Granen och Furan, samt bibliotek, teater och Lerums Arena på Dergårdsområdet ska kunna användas av gymnasieverksamheten.

Att valet föll på den platsen hänger tätt ihop med tidsplanen. Från 2027 ska eleverna på Knappekullaskolan flytta till den nya Norra Hallsås skola. När byggnaden står tom är planen att riva den och därefter uppföra den nya gymnasieskolan på samma plats, som redan är planlagd för skolverksamhet.

– Gymnasiet är vår högst prioriterade fråga. Vi kan inte riskera att hamna i ett läge där vi står utan lokaler, säger Dennis Ramberg.

Han är samtidigt självkritisk till att kommunen inte tidigare upptäckte problemen i Dergårdsområdet.

– Absolut, man ska alltid vara självkritisk. Beslutet som togs 2020 byggde på den kunskap som fanns då. När nya fakta kom fram hade vi ett ansvar att ompröva. Det är inte bortkastade pengar, men det har kostat både tid och resurser, säger han.

Under sammanträdet lades flera alternativa yrkanden. Sverigedemokraterna ville avslå förslaget helt och hänvisade till bristande underlag, bland annat avsaknaden av geologiska undersökningar. Liberalerna och Centerpartiet yrkade på återremiss och efterlyste riskutredningar kring geoteknik, buller och trafik samt en grov kostnadsbedömning. Miljöpartiet begärde också återremiss med hänvisning till bristande intern förankring. Samtliga av dessa förslag röstades dock ned.

I och med beslutet kan kommunen nu gå vidare med nästa steg. Det handlar bland annat om en parkeringsutredning, fördjupade markundersökningar och att ta fram en bygglovsansökan.

När den nya gymnasiebyggnaden kan stå klar är fortfarande oklart. Tidigast byggstart är 2027, när Knappekullaskolan rivits.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se