De ger laxen nya lekplatser – vill se större grepp om Säveån
Med spadar, sten och nytt lekgrus försöker Säfveåns flugfiskesällskap förbättra livet under ytan mitt i Partille. Nu hoppas föreningen att arbetet i Otterdalen ska bli början på något större – och efterlyser en långsiktig plan för att återställa Säveån.
Under de senaste veckorna har medlemmar i Säfveåns flugfiskesällskap arbetat med biotopvård i Säveån vid Otterdalen i Partille centrum.
Nytt lekgrus och sten har lagts ut för att skapa bättre lek- och uppväxtområden för lax och öring. Åtgärderna skapar samtidigt bättre förutsättningar för andra arter, insekter och fåglar.
Arbetet har genomförts med stöd av Sportfiskarna och länsstyrelsen. Men för föreningen handlar insatsen om betydligt mer än några lass grus och sten.
– Säveån har en av Sveriges mest genetiskt rena laxstammar, men stammen är svag till antalet individer. Vi behöver öka livsutrymmet så att det blir fler av dem, säger Micael Ingvarsson, fiskevårdsombud i Säfveåns flugfiskesällskap.
Under århundraden har Säveån förändrats av människan. Sten och block har tagits upp som byggmaterial och delar av ån rensades och rätades för transporter och pråmtrafik. Samtidigt påverkas ån i dag av bebyggelse och dagvatten från hårdgjorda ytor.
Föreningen anser därför att det behövs ett betydligt större och mer långsiktigt restaureringsarbete.
– Kommunen borde göra en åtgärdsplan för återställning av Säveån och söka de tillstånd som krävs hos länsstyrelsen. Det skulle kunna ske tillsammans med bland andra Göteborgs vattenråd, säger Micael Ingvarsson.
Ett exempel som föreningen pekar på finns mitt framför kommunhuset. När slänterna i parken förstärktes fanns både maskiner och stora mängder sten och grus på plats. Samtidigt finns enligt föreningen ett igenslammat lekgrund för lax och öring i ån strax intill.
– Vi måste få de som bestämmer att förstå vilket värde ån har för människor och för det biologiska livet under ytan.
På tio års sikt hoppas Säfveåns flugfiskesällskap att fler delar av ån ska ha återställts med lekgrus, större stenar och block som ger skydd och bidrar till syresättning av vattnet.
Föreningen vill också se mer naturlig växtlighet längs ån. Träd och annan vegetation kan ge skugga och bidra till lägre vattentemperaturer under varma perioder.
En annan viktig fråga är fiskarnas passage vid Jonsereds kraftverk. Föreningen vill att utvandrande laxsmolt och ål ska kunna ta sig förbi kraftverket säkert på sin väg mot havet.
Men sådana insatser kräver resurser som en mindre ideell förening har svårt att klara på egen hand.
– Det krävs grävmaskiner och resurser för att lägga ut grus och sten på ett effektivt sätt. Vi skulle gärna se ett fördjupat samarbete med kommunen, länsstyrelsen, Göteborgs vattenråd och andra organisationer, säger Janne Hanhela, ordförande i Säfveåns flugfiskesällskap och tillsynsman i Säveån.
För honom handlar arbetet också om att bevara en del av Partilles historia.
– Vi ser det som ett hedersarbete att få hjälpa till att bevara vildlaxen för framtida generationer. Den har trots allt funnits här i tusentals år. Snart kanske det är för sent.
Föreningens budskap är samtidigt att utveckling och naturvård måste kunna gå hand i hand.
– Partille kommun utmärker sig som en miljökommun. Vi skulle gärna se att man går från ord till handling och fördjupar samarbetet med oss och andra som har kunskap och erfarenhet i frågan, säger Janne Hanhela.
Fisklivet i Säveån
Laxen är Säveåns mest kända fisk. Ån har en ursprunglig laxstam med mycket högt skyddsvärde. Laxen är genetiskt skild från andra laxstammar i Göta älvsområdet.
Öring finns också i ån och använder bland annat mindre biflöden för sin fortplantning.
Bland andra arter som noterats finns ål, havsnejonöga, asp och stensimpa, liksom exempelvis abborre, gädda och mört.
Lekgrus och strömmande vatten är viktigt. Laxen leker på sten- och grusbottnar och laxungarna lever normalt sina första år i vattendraget innan de vandrar ut mot havet som smolt, enligt länsstyrelsen.
Säveån är ett Natura 2000-område och laxbeståndet är ett av de viktiga naturvärden som ska bevaras.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.
