På dagarna möter de ungdomar i klassrum, på skolgårdar och fritidsgårdar. Under både dag- och kvällstid rör de sig ofta ute i de miljöer där ungdomarna finns. Fältsekreterarna, eller fältarna som de kallas, har som främsta uppdrag är att bygga förtroende och skapa relationer – för att kunna finnas där den dag det verkligen behövs.

De ser och hör mycket som vårdnadshavare inte alltid får syn på. Därför blir de också en viktig länk mellan barn och vuxenvärlden.

– För ungdomarna brukar vi förklara att vi är trygga vuxna som vill finnas där för dem, säger Filip Svensson.

Tillsammans med kollegorna Jane Koskinen och Magdalena Ahlgren arbetar han förebyggande med barn och unga mellan 10 och 18 år. En stor del av arbetet sker i skolorna – inte minst i mellanstadiet.

Under flera veckor i sträck är de inne i klasser i årskurs fyra och fem, där de pratar om värdegrund, grupptryck och relationer. Sociala medier är en återkommande del av samtalen.

– Vi ser i alla klasser vi har varit i att det är konfliktfyllt på sociala medier. Konflikter som kanske startar i skolan fortsätter sedan där, så barnen blir liksom inte fredade någonstans, säger Jane Koskinen.

Att arbeta redan i mellanstadiet är en relativt ny inriktning, men bygger på tydliga erfarenheter och den senaste forskningen kring förebyggande arbete.

– Ska man förebygga kriminalitet och missbruk behöver man börja tidigt. Det finns en brytpunkt någonstans runt 12–13 års ålder, säger Magdalena Ahlgren.

Samtidigt ger det en fördel längre fram.

– När de kommer upp i högstadiet vet de redan vilka vi är. Vi har en relation, och då får vi lite “gräddfiler” in i ungdomsgrupperingarna, berättar Jane.

Relationerna gör det lättare att fånga upp signaler i tid – både i det som sker öppet och det som är svårare att se. För även om fältarna rör sig ute på kvällar och helger, är det mycket som i dag sker någon annanstans.

– Den organiserade brottsligheten syns inte alltid ute. Den sker ju på nätet, säger Jane Koskinen.

Det har gjort att fältarna också flyttat delar av sitt arbete till sociala medier.

Via plattformar som Snapchat och TikTok kan de både skapa kontakt och få en bild av vad som rör sig bland ungdomar. Ibland handlar det också om sådant som väcker oro.

– Det vi har sett är att ungdomar i kommunen följer konton där det säljs droger och alkohol, men även där det erbjuds pengar för nakenbilder. De här kontona florerar hos våra ungdomar, säger Jane Koskinen.

– Det är också något som många föräldrar inte känner till – att det faktiskt säljs droger via Snapchat.

Hon beskriver hur handeln kan gå till i praktiken.

– Man skickar ett meddelande på Snapchat om vad man vill ha, och så kan det levereras, säger Jane Koskinen.

Fältarna betonar att det därför blivit allt viktigare att vuxna har insyn i ungas digitala miljöer.

– Vi känner att det är ett jätteviktigt fokus att lyfta – att ha god kännedom om de sociala plattformarna, särskilt Snapchat, säger Jane Koskinen.

Om de får kännedom om att ungdomar är inblandade agerar de.

– De här kontona anmäler vi både till polisen och till Snapchat. Får vi reda på att ungdomar köper kontaktar vi föräldrarna i första hand. Är det droger gör vi alltid också en anmälan till både socialtjänst och polis, säger hon.

Utvecklingen ställer nya krav på vuxenvärlden, menar fältarna.

– Som förälder behöver man inte bara ha kunskap om droger, utan också om sociala medier – vad som händer där, säger Filip Svensson.

Han beskriver hur även deras arbete med vårdnadshavare har utvecklats i takt med förändringen.

– När vi är ute på föräldramöten pratar vi mycket om de här frågorna.

Jane poängterar också att det kan vara värdefullt att sätta sig ner tillsammans med sitt barn och titta på vad som dyker upp i deras flöden.

– Då kan man få en bild av vad de tar del av och prata om innehållet.

Just den vardagliga dialogen lyfter de som avgörande. En öppen relation mellan barn och föräldrar gör det lättare att fånga upp problem i tid.

– Är det lätt att prata om enkla saker så är det också lättare att prata om svåra saker, säger Jane Koskinen.

Fältarna fungerar också som ett stöd när det behövs. De erbjuder samtal till både unga och föräldrar, utan krav på dokumentation, och kan hjälpa vidare till rätt insatser.

Då och då möter de unga vuxna som de tidigare haft kontakt med under tonåren.

– Många blir glada när de träffar oss, och det känns fint att ha fått vara en del av deras uppväxt.

De är överens om att arbetet inte bara är viktigt – utan också väldigt givande.

– Det bästa är mötet med ungdomarna, samtalen och relationerna man skapar. Vi brukar säga att vi har världens bästa jobb, säger Jane Koskinen.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se