Linda Wannheden berättade bland annat om vägförhållandena. Byvägen slingrade sig fram genom bebyggelsen, och på denna väg gick ursprungligen all trafik mellan Göteborg och Borås, men 1925 anlades en rak vägsträcka över gärdena som ersättning. Den blev känd som ”Landvetter-rakan”.

Man tycker, att trafiksäkerheten skulle ha ökat, men så var det inte. Landvetter-rakan lockade fartdårar till fortkörning. Den var en del av riksväg 5, som kallades ”riksfemman”, men denna del här i Landvetter fick heta ”riskfemman”. Vid Agnebro mynnade fem vägar ut i riksvägen, och här small det ofta. Motorcyklisterna utmärkte sig. De kunde dra på i 180 knutar.

Vid Byvägen har det funnits gott om kaféer och bagerier genom tiderna, och Linda räknade upp några av dem. Postlokaler har funnits på många ställen, men hon gick denna gång inte in på denna del av Landvetters historia. Speceriaffärerna har likaså varit många. På 1950-talet hade man någon tid en tältbio här vid Byvägen, och i denna bio visades Åsa-Nisse-filmer, mindes en av åhörarna.

Om kommunalhuset, byggt i funkisstil 1939, fanns mycket att berätta, och åhörarna kunde fylla på uppgifter nära nog i det oändliga. Man ställde sig frågan: Hur kunde ett enda hus rymma så mycket? Här fanns givetvis kommunalkontoret och en sal för kommunalfullmäktige, men därutöver fanns en polisexpedition och en arrestlokal. I källaren fanns ett garage för brandbilen jämte en bassäng med kyligt vatten, där skolbarnen skulle bada. Många mindes denna minimala bassäng, och alla klagade, trots att så många år hade gått, över det kalla vattnet. Bredvid fanns en bastu. På översta våningen fanns bostadslägenheter, och i husets vänstra hörn fanns ett rum, där barnen fick gå i skola. Själva skolan var överfylld på den tiden. I detta rum fick man också läsa för prästen. ”Här hämtade vi ransoneringskort”, mindes någon. I huset fanns även distriktssköterskan.

Arkitekt var en bygdens son. Han hette Sven Broberg. Landvetterborna var stolta över sitt nya och moderna kommunalhus, och byggnaden kan beskådas på ett vykort. År 1974 anlades motorvägen genom Landvetter, och då revs kommunalhuset, som låg i vägen och alltså inte blev mycket mer än 30 år. Det är tur att hembygdsföreningar håller reda på historien. Eva von Brömsen och Linda Wannheden var väl pålästa och genomförde en givande presentation. Samtidigt tillfördes många nya upplysningar. Här fick man både ta del av historien och vara med om historieskrivning för framtiden.

Lars Gahrn

redaktionen@lokalpressen.se