Vad gör du här på Bokmässan främst?

– Främst, och nästan uteslutande, är jag här för att marknadsföra mitt spel som heter "Utpekad!" som är en förlängning av podden. Ett slags lekspel som jag släppte i höstas via bokförlaget Mondial. Så jag är här och nasar det skamlöst.

Hur ser din relation till Bokmässan ut?

– Jag har varit här en gång innan. Då skulle göra live-poddar på Bokmässan by night. Jag tycker det är en väldigt fascinerande plats. Jag messade med Josefin Jinder innan jag skulle hit och hon beskrev det som "Way out glasögonorm", haha. Det var lite elakt kanske men också lite träffande.

– Men jag tycker det är väldigt mysigt. Det är jävligt kul tycker jag att se att litteratur ändå förenar på det här sättet. Annars är det ju bara musikfestivaler och kanske någon matmässa och sånt där. Men att folk verkligen reser hit. När man sitter på tåget hit, så är det ungefär som när man åker hit för att se Bruce Springsteen. Då sitter alla och pratar om sina favoritalbum. Här sitter folk och pratar om böcker och sådär. Så det är verkligen en rörelse som har ett hem och som får folk att resa land och rike runt för ett kulturellt betingat fenomen. Och det tycker jag känns viktigt och värt att bevara.

Given fråga: Vad hade du för fördomar innan du kom hit?

– Fördomarna var nog att det skulle vara relativt hög medelålder och ganska snällt. Det känns inte som att det är så mycket slagsmål på Bokmässan. Det är väl alltid Sweden Rock som skryter med att de är så jävla befriade från våldsdåd. Men Bokmässan tar ju priset. Jag tycker att det är väldigt härligt här.

– Sen visste nog inte att det skulle vara så jävla labyrintigt. Man känner sig lite dement när man går runt här. Det känns som att man är med i en "Severance". Där det bara är de här evighetskorridorerna som inte leder någonstans. Jag är imponerad av att alla människor lyckas hitta. För jag kan inte gå någonstans utan att en människa från mitt förlag vallar mig.

Kommer du hamna här som författare tror du?

– Jag vet fan inte. Jag har ibland fått frågan från förlag, väldigt förutsättningslöst, att vill du skriva någonting så kom till oss. Men jag har liksom inte kommit fram till idén än. Jag skulle inte säga att det är omöjligt. Jag kan ju liksom inte podda hela livet. Så who knows.

Hur länge till kan du podda då?

– Nej men ändå något år till tror jag. Det är ju fortfarande jävligt kul och det är fortfarande folk som vill vara med och det är fortfarande folk som vill lyssna. Så det är en jävligt lyxig position att kunna göra det där. Det är roliga intervjuer tycker jag, utan research, som är lite uppkäftiga men ändå feelgood. Det är en lyxig nisch jag har hittat, så jag har inga planer på att sluta med det.

Har du någon favoritfråga från podden genom åren?

– Nej, jag vette fan alltså. Det är så svårt att minnas. Jag minns ofta bara de senaste avsnitten. Jag hade en fråga till Kjell Bergqvist i förra avsnittet om att han hade köpt en skinnjacka av en taxiförare. Det tyckte jag kändes väldigt sant, men det var det inte. Men den är min favorit just nu.

Avslutningsvis, har du något boktips till mig?

– Jag tycker att du ska läsa "Hummelhonung" av Torgny Lindgren. Det är en av mina bästa läsupplevelser någonsin. Otroligt begåvat att skriva en bok om två bröder som bor grannar och hatar varandra så mycket. Det finns något mörkt och ändå på något sätt relaterbart i det där, vad man är kapabel till och hur surig en människa kan vara.

Jonas Bengtsson

jonas.bengtsson@lokalpressen.se