Snart är det fettisdagen och det äts omkring 40–50 miljoner semlor i Sverige varje år. Den största konsumtionen sker kring fettisdagen, som 2025 infaller den 4 mars. Den dagen säljs det runt 6 miljoner semlor.. Men eftersom många börjar äta semlor redan efter jul och fortsätter en bit in i mars, blir det en rejäl mängd totalt sett.

Vad är hemligheten bakom en riktigt luftig och god semmelbulle?

– Ett bra grundrecept av riktiga råvaror och med mycket kardemumma för den goda smakens skull. Sedan behövs en stor portion kunskap, att köra degen tillräckligt länge men långsamt (oftast längre än man tror) så att mjölets naturliga gluten arbetas ihop och bildar en bra struktur på degen. Därefter långsam jäsning och fingertoppskänsla för när bullen jäst klart, jäser den för lite blir den kompakt, jäser den för mycket blir den torr, sedan gäller det att veta exakt när bullen är redo att plockas ur ugnen också, går den för länge blir den torr, men samtidigt ska den ju få lite färg. Momentet där bullen rullas är också viktigt, du vill ju ha en jämn, rund och lagom stor bulle. Tadaa! Den perfekta bullen.

Har ni någon egen twist på semlan, eller håller ni er till den klassiska varianten?

– Vi gör lite olika twister, i år har vi tagit tillbaka en gammal klassiker – wienersemlan, gjord på wienerdeg, med mandelfyllning, grädde och rostade mandlar. Denna semla saknar det klassiska locket men är en riktig favorit. Förra året gjorde vi en nutellasemla som också var populär.

Hur ser efterfrågan ut på semlor – märker du att fler väljer specialvarianter, som veganska eller glutenfria alternativ?

– Ja, fler och fler frågar efter framför allt veganska semlor, men det är fortfarande inte så många som köper om man jämför med vanliga klassiska semlor. Men vi har möjlighet att tillgodose nästan alla smaker och allergier genom att vi också erbjuder en som är utan gluten och på semledagen kommer vi även att ha en osötad variant. Den veganska passar ju till exempel mjölk- eller äggallergiker.

Hur lång tid i förväg börjar ni förbereda inför Fettisdagen, och hur många semlor bakar ni under den dagen?

– De faktiska förberedelserna börjar två-tre veckor innan med att först bestämma ungefär hur många semlor vi ska baka på fettisdagen. Därefter kan vi beställa hem råvaror, det går åt flera ton mjöl, grädde och mandelmassa. Vi behöver också se till att vi har tillräckligt med personal som kan göra semlorna och andra som kan sälja dem. Vi ser också över att det finns tillräckligt med plåtar, bagerivagnar, spritspåsar och saxar (för att klippa de trekantiga locken). All den goda hemgjorda semlemassan ska tillverkas och det måste vi göra så nära semledagen som möjligt. I år kommer vi att baka nästan 20 000 semlor i bageriet här i Sävedalen på semledagen, de skickas enbart till våra egna konditorier i Göteborgstrakten. Här i Partille/Sävedalen räknar vi med att ungefär 8 000 av dem kommer att ätas upp.

Vad tycker du om alla moderna varianter av semlor, som wrap-semlan eller chokladsemlan – är det en kul trend eller ska man hålla sig till det traditionella?

– Jag tycker det är roligt med innovationen och att man vill och vågar, kunden är ju den som till slut väljer vad hon vill ha. Det brukar dock bli den klassiska.

När får man börja äta semlor och när är det slut enligt er?

– Vi börjar på annandag jul och slutar på påskafton, så har vi gjort så länge någon av oss kan minnas, i år blir det en lång säsong. Jag tycker att semlor ska ätas på vintern, kalla, frostiga dagar smakar den bäst.

– Det finns en ganska vanlig åsikt om att man ska börja äta semlor på fettisdagen och att allt före det datumet är tabu, men egentligen är det tvärt om, fettisdagen var sista dagen att frossa för att äta upp sig inför fastan till påsken.

Finns det något som är absolut no-no när det gäller semlor?

– Nej, alla får göra semlor som de vill och alla får äta dem på ett sätt som det passar dem. Men en riktig semla är en vetebulle fylld med mandelmassa, toppad med vispad grädde och har trekantigt lock som pudras med florsocker och den ska ätas utan verktyg, berättar Anna Pennbrant.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se