Manifestationen var kulmen på flera veckors arbete där barnen på olika sätt undersökt samspelet mellan människan och naturen – och samlat skräp i sin närmiljö. På Floda torg visade de upp sina fynd tillsammans med konstverk skapade av plast, papper och trasiga föremål. Det som annars betraktas som avfall hade här förvandlats till budskap.

– Vi kommer bära med skräp till torget som vi kommer placera ut där så att alla kan komma och titta, berättade Sara Gillberg, pedagog på Centralskolans förskola, när Lokalpressen besökte förberedelserna.

– Vi går ut med barnen på en promenad och samlar det vi hittar på gatan. De tycker det är jättekul och de är väldigt taggade på manifestationen.

Barnens engagemang har vuxit fram ur ett större temaarbete om återbruk, havsmiljö och människans påverkan på naturen. Genom att själva samla skräp har de fått syn på hur mycket som faktiskt hamnar utanför papperskorgarna – och vad det innebär för både djur och miljö.

Men manifestationen handlar inte bara om att visa upp skräp – utan om att ge barnen en röst i en fråga som rör deras framtid.

– Syftet är att vi vill göra barnens röster hörda. Barn kan vara med och påverka så att andra människor slänger mindre skräp, men då behöver vi skapa en arena där de faktiskt blir lyssnade på, säger Linda Mjölner, pedagogista inom Berghultsenhetens förskolor.

Hon menar att barn sällan får utrymme att nå fram i samhällsdebatten utan vuxnas stöd.

– Här bjuder vi in både föräldrar, politiker och andra i samhället. Vi vill att de ska komma och lyssna. Barnen behöver få möjlighet att möta dem som också kan fatta beslut.

Förhoppningen är att manifestationen inte bara väcker uppmärksamhet, utan också känslor.

– Vi vill att man ska reagera när man ser allt skräp. Att det ska kännas. Vi tror att det är så man kan påverka i det stora.

Parallellt med arbetet inför manifestationen har barnen skapat både konstverk och demonstrationsplakat.

"Inget skräp på jorden" stod det på Majken och Evas skylt medan Malte och Stina målade himmel och hav som bakgrund till budskapet "inget skräp i vattnet". Alicia och Noelia målade jordklot med uppmaningen att vara rädd om jorden.

Samtidigt var en annan grupp på utsidan och gjorde en så kallad "parafras", en imitation på ett annat konstverk som kallas "Wrapped up", som från början gjordes av Mattias Käll.

– Han lägger ut plastpåsar på vackra platser i naturen, fotar och plockar sedan tillbaka de igen. Det är ett sätt att låta konsten påverka, både den som utför konsten samt dem som betraktar den.

I Tredje rummets verkstad på Garveriområdet i Floda möts återbruksmaterial i alla former: plast, tyg, trä och papper som annars skulle ha kastats. Här förvandlas materialet i händerna på barnen och blir till nya uttryck.

Verkstaden, som regelbundet besöks av barn från Flodas åtta kommunala förskolor, är en plats där ingenting är nytt – men där allt kan bli något annat.

– Det handlar om att skapa en relation mellan barnen och naturen. Vi tror att man måste ha en relation till det man ska vara rädd om, säger Linda Mjölner.

Först när den relationen finns blir det också möjligt att förstå konsekvenserna av mänsklig påverkan.

– Vad är det egentligen vi förstör när vi slänger skräp? Den frågan blir viktig för barnen.

I Tredje rummet är just mötet centralt. När barn från olika förskolor samlas kring material de inte är vana vid uppstår det som pedagogerna beskriver som ett “tredje rum” – ett mellanrum där nya tankar och idéer tar form.

Linda Linder, ateljérista vid Hästhagen-Uddareds förskolor, beskriver hur samspelet mellan människor, material och miljö är avgörande för vad som växer fram i arbetet.

– Det är i mötet mellan barnen och det material som finns på plats som något nytt uppstår. När de får använda sådant de inte brukar arbeta med och möta nya barn, händer det något annat – idéer och uttryck som inte hade kommit fram annars.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se