Gammal fisketradition i Norsesund håvas upp
När Norsesund firar sin första officiella ”Norsival” den 9 maj är det inte bara ett nytt evenemang – det är också en återkomst av en tradition som en gång fyllde bygden med liv och rörelse.
– När jag var liten grabb gick folk man ur huse. Det stod bilar parkerade längs hela Lillelången och människor samlades för att håva nors, berättar Johan Höjesjö, professor i fiskekologi vid Göteborgs universitet.
I sundet mellan Stora och Lilla Sävelången blir det livat en gång om året när norsen, en liten fiskart, leker på vårkanten. När Johan Höjesjö som tioåring flyttade till Norsesund upptäckte han den festliga stämningen kring fiskleken.
– Jag är uppvuxen med de här norskvällarna, och hela mitt fiskeintresse – och senare även min profession – började där, berättar Höjesjö.
De senaste åren har traditionen fallit i glömska, men efter ett visst intresse från ett 20-tal nyfikna förra året valde Norsesundsgruppen, ortens kulturförening, att väcka liv i den igen. Som både ortsbo och professor i fiskekologi kommer Johan Höjesjö att vara på plats och berätta om norsen för de besökande.
– Vi trodde inte att det skulle komma så mycket folk, men ändå dök ett tjugotal personer upp med håvar, nyfikna på vad som skulle hända. Jag höll en improviserad pratstund om fisken, sedan gick vi ner till gattet och håvade lite nors. Efteråt testade vi att tillaga fisken på olika sätt – och det blev rätt uppskattat.
I år blir upplägget ungefär detsamma:
– Fast nu blir det en lite mer formell presentation. Vi håller till i magasinet vid stationsområdet där jag ger en kort föreläsning, sedan traskar vi iväg till sundet där de leker och ser hur mycket vi kan få upp. Därefter steker vi lite nors och äter tillsammans.
För Lokalpressen berättar han kort om fisken, som finns i både Mjörn, Aspen och Sävelången och är en avlägsen släkting till laxfiskarna.
– Det är en så kallad ishavsrelikt och har en del vandrande bestånd. I många stora, djupare sjöar har den blivit instängd efter istiden, så i en del sjöar finns det instängda bestånd av nors. De lever ofta nere på djupet hela året, så man ser dem först när de går upp och leker på vårkanten.
Höjesjö fortsätter:
– Då lägger de sina ägg i strömsatta sund där vattnet rör sig lite grann. Sedan återvänder de till de djupa partierna. Leken pågår under en period på ungefär en vecka till tio dagar. Och norsen är alltså inte större än 20 centimeter.
Trots att norsen är släkt med laxen smakar den inte som lax, men den som besöker evenemanget den 9 maj kan få en kulinarisk och ovanlig upplevelse, menar Johan:
– När jag var liten var det väldigt få som fiskade den för att äta. Man använde den mest som agn när man fiskade. Men längre tillbaka i tiden var den nog också föda. Man har hittat en del gamla, lite udda recept – bland annat lasagne på nors.
Han fortsätter:
– Det vi testade senast var att helt enkelt panera och hårdsteka den, nästan som de ansjovisrätter man kan få i Portugal och Spanien. Sedan pressade jag lite citron över – och det blev riktigt gott.
Evenemanget startar på kvällen, eftersom norsen väntar till mörkrets inbrott med att leka.
– Kommer man till Norsesund får man lära sig om en fiskart som man kanske inte ens visste fanns i sjön, höra lite historia, smaka på något ovanligt – och samtidigt värna bestånden genom att bara ta upp så mycket fisk som vi äter, säger Johan Höjesjö.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.