Rankningen, som i år görs för sjuttonde gången, bygger på en kombination av enkätsvar från kommunerna och statistik från myndigheter och organisationer som SCB, Naturvårdsverket och Vattenmyndigheten. Den mäter insatser inom områden som klimat, energi, vatten, natur, avfall och hållbarhetsstyrning.

Härryda får i år 13,4 poäng av 33 möjliga. Det placerar kommunen på plats 140 av 290 – en tydlig nedgång från fjolårets 100:e-plats. Bland storstäder och storstadsnära kommuner hamnar Härryda på plats 31 av 46, och i Västra Götalands län på plats 24 av 49.

– Spontant är det ju jättetråkigt. Det här är en viktig fråga för kommunen, säger Lina Wahlgren.

Vissa enkätfrågor ändras från år till år, och hon betonar att resultatet till viss del påverkas av vilka frågor som ställs.

– Alla kommuner gör olika prioriteringar och ibland matchar de bättre, ibland sämre. Vi skyller inte ifrån oss på frågorna, men i år verkar några av dem inte riktigt ha spelat till vår fördel, säger hon.

Men flera frågor återkommer varje år. En av dem handlar om kommunen har en strategi för att fasa ut fossila bränslen – där Härryda i år tappat poäng. Under tre år, 2022–2024, svarade kommunen ”ja” på frågan, men i årets enkät står svaret ”nej”.

– Jag kan inte svara exakt på hur resonemanget gick, men de ställer ganska höga krav på att strategin ska omfatta hela kommunen. Vi har en plan för utfasning av fossila bränslen inom kommunförvaltningen, men den uppfyller kanske inte kraven på att omfatta hela kommunen och finnas dokumenterad på ett sätt som allmänheten kan ta del av.

Kommunen har inte heller angett att man bedriver ett systematiskt arbete med klimatanpassning – något som också påverkat resultatet.

– Det är såklart tråkigt att behöva svara nej på den frågan. Men återigen handlar det om systematik. Det pågår ett klimatanpassningsarbete i kommunen, till exempel inom vatten- och energiförsörjning och beredskap, men inte på det enhetliga sätt som efterfrågas, säger Wahlgren.

Trots försämringen visar klimatdatan positiva trender, och på riksnivå ligger Härryda nära snittet för landets kommuner. Växthusgasutsläppen har minskat sedan 2018, enligt SCB och den nationella emissionsdatabasen. Kommunen ligger också bra till när det gäller hållbara fordon och laddinfrastruktur.

– Transporter står för omkring 70 procent av våra geografiska utsläpp, så omställningen till elfordon och förnybara drivmedel har stor betydelse. Vi har haft en plan för att ställa om våra fordon och arbetsmaskiner under lång tid, och det börjar ge resultat.

Kommunen ligger dessutom under EU:s riktvärde på tio bilar per laddpunkt, vilket enligt Wahlgren är ett positivt tecken.

– Det visar att förutsättningarna för en fortsatt omställning är goda, både för kommunens verksamheter och för invånarna, säger hon.

För två år sedan antog Härryda kommun ett hållbarhetsstrategiskt program som gäller hela kommunkoncernen fram till 2035. Inom ramen för Klimat 2030-satsningen har kommunen antagit tolv klimatlöften, och sedan december förra året deltar Härryda även i Viable Cities – ett nationellt innovationsprogram med målet klimatneutrala städer senast 2030.

– Viable Cities är ett långsiktigt arbete där 48 kommuner deltar. Vi samarbetar med forskningsinstitut, näringsliv och civilsamhälle för att skala upp lösningar som fungerar. Det är ett ambitiöst program, och vi hoppas att det ska synas i framtida rankningar.

I årets rankning utsågs Södertälje till Sveriges miljöbästa kommun med 25,63 poäng. Bland storstadsnära kommuner toppade Malmö, följt av Stockholm och Gävle. Lina Wahlgren ser rankningen som en viktig – men också som ett verktyg för lärande.

– Vi tittar absolut på vad andra kommuner gör, särskilt de som ligger i topp. Det finns mycket att inspireras av, och i våra nya samarbeten får vi möjlighet att både dela erfarenheter och utveckla vårt eget arbete, säger hon.

Hanna Uhlin

hanna.uhlin@lokalpressen.se