Partille kommun har fattat ett beslut som väcker starka reaktioner: Kommunens finanspolicy har skrivits om så att investeringar i företag som tillverkar vapen och krigsmateriel nu är tillåtna. Formuleringen som tidigare förhindrade sådana placeringar har strukits, och förändringen klubbades igenom i kommunfullmäktige med stöd från den borgerliga alliansen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – med stöd från Sverigedemokraterna. Oppositionen reserverade sig skarpt mot beslutet och menar att det är ett moraliskt svek.

Förändringen rör en till synes teknisk formulering i dokumentets avsnitt om hållbarhet. Tidigare stod det att kommunen inte får investera i företag vars omsättning till mer än fem procent kommer från produktion eller försäljning av bland annat vapen och krigsmateriel. Denna formulering har nu tagits bort. Kvar finns skrivningen om att kommunen inte får placera medel i företag som är involverade i så kallade “kontroversiella vapen” – som klustervapen, biologiska och kemiska vapen, kärnvapen och liknande.

Debatten i kommunfullmäktige visade tydligt att frågan väcker djupa politiska och etiska skiljelinjer. Socialdemokraternas ordförande Isabelle Asadian Strandman uttryckte sin besvikelse i talarstolen:

– Det här handlar om tre ord som har stor betydelse: “produktion eller försäljning av vapen och krigsmateriel”. De orden fanns med i förslaget från kommunens egen förvaltning, men plockades bort på politisk väg. Vi socialdemokrater, tillsammans med övrig opposition, ville behålla dem. Våra skattepengar ska inte gå till att finansiera vapenproduktion, sade hon.

– Det går inte att garantera att vapnen i slutändan hamnar i fel händer, något vi aldrig kan acceptera, sa Isabelle.

Från den borgerliga majoriteten motiverades förändringen framför allt med det försämrade säkerhetsläget i Europa. Jonas Mårdbrink (M) var tydlig:

– Det handlar inte om att vi absolut ska investera i vapenföretag, men vi ska kunna göra det om vi vill. Vill vi ha ett fungerande försvar måste industrin få kapital. Och vi kan inte säga att vi står bakom svenska soldater men vägra befatta oss med det de behöver för att försvara oss. Det är ett moraliskt ansvar, sade han.

Debatten växte snabbt till att handla om grundläggande värderingar. Vad är egentligen en kommunal fråga? Ska en kommun placera medel där avkastningen är som högst, oavsett bransch? Eller finns det gränser?

– Vi placerar inte i tobaksindustri, inte i kommersiell spelverksamhet, inte i pornografi. Varför ska vi då investera i vapen? frågade Thorbjörn Carlsson (S) retoriskt.

Från Vänsterpartiet uttryckte Linus Johansson oro över den retorik som präglade delar av debatten:

– När jag hör formuleringar som att “vi måste rösta för fred genom att rusta för krig”, så låter det som om vi lever i George Orwells "1984". Det är klart att vi ska ha ett försvar, men staten och riksdagen ansvarar för det. Vi i Partille ska inte tjäna pengar på vapen.

Från de borgerliga partierna argumenterade flera talare för att det handlar om ansvar, inte vinstmaximering. Angela Fast Torstensson (M) lyfte det förändrade säkerhetsläget och vikten av att kunna bidra till Europas försvarsförmåga.

– Det är inte bara avkastningen som är viktig. Genom investeringar i svensk försvarsindustri kan vi vara med och möjliggöra produktion av vapen som är mer precisa och orsakar mindre civila skador. Det är också ett etiskt ställningstagande, sade hon.

Erik Edlund (L) betonade det praktiska:

– Vi vill inte peka ut exakt var pengarna ska gå. Men vi vill att våra kapitalförvaltare inte ska ha händerna bakbundna. Om det finns möjlighet att investera i ett företag som utvecklar teknik för försvaret – kanske till och med för civilt bruk senare – så ska det vara möjligt.

Oppositionen tryckte gång på gång på att försvaret är en statlig uppgift – och att kommunen ska fokusera på att säkra välfärden, inte beväpna världen.

– Våra pensionspengar och överskottsmedel kan investeras i klimatlösningar, infrastruktur eller sociala obligationer. Att rikta dem mot vapenindustrin är att välja en väg vi aldrig borde gå, sade Isabelle Asadian Strandman.

Hon och Thorbjörn Carlsson underströk att varken kommunens förvaltning eller externa experter hade föreslagit att vapenförbudet skulle tas bort. Ändringen kom från politiskt håll, inte från sakkunniga.

– Det går att tjäna pengar på kol, olja och sprit också. Men vi gör det inte. Därför borde vi inte heller investera i krig, sade Carlsson.

Efter votering i kommunstyrelsen, där beslutet gick igenom med siffrorna 6–5, togs ärendet till kommunfullmäktige. Där röstades det igenom av den borgerliga majoriteten. Oppositionen lade en gemensam reservation och meddelade att de tänker driva frågan vidare.

– Om väljarna ger oss förtroendet 2026 kommer vi att riva upp beslutet. Den här policyn går att ändra igen, sade Thorbjörn Carlsson.

Frågan om investeringar i vapen har splittrat fullmäktige i två tydliga läger – där båda anser sig ha moralen på sin sida. Den borgerliga sidan menar att försvar är en förutsättning för demokrati och att kapital från kommuner som Partille kan bidra till detta. Oppositionen menar att det är ett djupt cyniskt synsätt att tjäna pengar på krig och konflikt.

– Det här är en symbolfråga för vad Partille ska stå för. Att kalla det en teknikalitet är att förringa debatten. Det handlar om vår gemensamma värdegrund, sade Berndt Öjerborn (C).

Finanspolicyn är ett styrdokument som anger hur kommunen får placera sina pengar. Det rör pensionsfonder, överskott, likviditetsreserver och mer. Beslutet innebär inte att kommunen direkt går in med pengar i vapenbolag – men att det nu är möjligt. Det kan till exempel handla om investeringar i företag som Saab eller BAE Systems Bofors, som står för stora delar av Sveriges vapenexport.

– Om vår kapitalförvaltare tycker att en investering i exempelvis Saab ger god avkastning, är det numera tillåtet. Vi öppnar dörren. Det är det beslutet innebär, förklarade Jonas Mårdbrink (M).

Vad händer nu?

Beslutet är taget. Kommunens kapital kan framöver investeras i bolag som tillverkar vapen, så länge de inte omfattas av definitionen “kontroversiella vapen”. Men debatten är långt ifrån över. Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier har deklarerat att frågan kommer att bli en valfråga 2026.

– Vi är 16 månader från ett val. Vi lovar att göra om policyn, sade Carlsson.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se