Förslaget, som presenterades av regeringen och Sverigedemokraterna tidigare i oktober, innebär två stora förändringar: dels en stramare riksnorm, som påverkar alla hushåll som får socialbidrag, dels ett nytt tak som begränsar stödet till familjer med fyra barn eller fler.

För sammanboende föräldrar minskas stödet med 75 procent från och med det fjärde barnet, och för ensamstående med 40 procent. Taket ska införas successivt från 2027.

Partille är en av de kommuner i landet med lägst andel hushåll som får ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik fick 448 hushåll någon gång under 2024 ekonomiskt bistånd. Av dessa var 89 barnfamiljer.

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) försvarade förslaget vid presentationen:

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande – både för den som fastnar i systemet och för barnen som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet.

I regeringens egna räkneexempel innebär reformen att en fembarnsfamilj kan förlora cirka 8 000 kronor i månaden, medan motsvarande minskning för en tvåbarnsfamilj uppgår till cirka 800 kronor.

Nationellt bedömer regeringen att cirka 95 procent av de berörda stora familjerna består av hushåll med utrikes födda föräldrar. Totalt betalade svenska kommuner ut nära 11 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd under fjolåret – varav drygt 720 miljoner kronor gick till familjer med fyra barn eller fler.

Antalet stora barnfamiljer med socialbidrag har dock minskat markant de senaste åren. Sedan 2019 har gruppen nästan halverats.

Socialdemokraterna i Partille har tidigare betonat vikten av ett starkt socialt skyddsnät och en rättvis fördelningspolitik. Carlsson, vice ordförande för Socialdemokraterna i Partille, ser hur regeringens förändringar kan påverka kommunens arbete med ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

​– Socialbidragstaket riskerar att slå hårt mot barn och utsatta familjer. I stället för att skapa trygghet riskerar det att öka fattigdomen och ojämlikheten, säger han och fortsätter:

– De som drabbas mest är ensamstående föräldrar som räknar varje krona, barn som får avstå fotbollsträningen och föräldrar som tvingas välja mellan mat och hyra. För dem är försörjningsstödet inte ett bekvämt alternativ – det är sista livlinan när inkomsten inte räcker.

– När bidragstaket införs blir konsekvensen inte fler i arbete, utan fler i fattigdom. Den som redan lever på gränsen har inga marginaler kvar. Att ta från dem som har minst för att skapa incitament för jobb som inte finns, ökar bara ojämlikheten, säger Thorbjörn Carlsson.

Denny Bågenholm

denny.bagenholm@lokalpressen.se