Det är en lugn förmiddag på polishuset Hisingen. En kvinna som nyss hämtat ut sitt pass vänder på barnvagnen och rör sig mot utgången. Bara sekunder efteråt öppnas en annan dörr och en lång man med glasögon och vältrimmat skägg uppenbarar sig. Med ett fast handslag och betryggande blick presenterar han sig. Detta är Hans-Jörgen Ostler, kommunpolis och polisinspektör med stor kunskap om centrala Hisingen.

Göteborgaren Hans-Jörgen arbetar som polis sedan 2009. Då var han 36 år gammal och hade valt att sadla om i yrkeskarriären. Innan han drog på sig den mörkblå uniformen arbetade han som försäljningschef på ett företag, men har även erfarenhet inom coachning.

Hur kommer det sig att du blev polis?

– Jag ville prova någonting nytt. Jag hade inte full koll på hur yrket såg ut, men drogs till utmaningen, spänningen och arbetsuppgifterna som kommer med det. Det är ett ganska så komplext yrke med många olika grenar och uppgifter, men vi alla arbetar mot samma mål.

Med 15 år inom poliskåren har Hans-Jörgen verkat inom flertalet arbetsområden. Men flest antal år har han på motorcykeln.

– Jag har arbetat som MC-polis i elva år, parallellt som jag varit områdespolis. Jag har även god erfarenhet som ingripandepolis, säger Hans-Jörgen medan vi går ner för trapporna till garaget.

I garaget står ett tämligen tilltaget antal polisbilar, alla med nosen stående utåt för att snabbt kunna ta sig iväg vid en eventuell utryckning. Vid en del av lokalen står även ett antal motorcyklar av märket BMW. När han vrider om nyckeln är det ett muskelpaket som stämmer upp i garagets akustik.

Det är inte svårt att se Hans-Jörgen som polis. Hans auktoritet känns stabil och trygg, något som är viktigt för en polis. Olikt många andra yrken utsätts poliser för situationer som många andra inte kan föreställa sig.

– Vi får verkligen se allt. Det går inte att enkelt beskriva de olika situationer vi måste hantera. Den tuffaste delen i arbetet, skulle jag säga, är att lämna dödsbesked. Det är helt fruktansvärt. Sådana saker kan man sällan förbereda sig för i och med att alla människor reagerar olika, säger Hans-Jörgen. Han fortsätter:

– Samtidigt stannar vi alltid kvar på platsen i flera timmar för att finnas där för personen, för att prata och vara ett stöd i sorgen. I och med att det inte är en kort "femminutersinsats" där vi lämnar platsen tidigt så är det självklart att vi som medmänniskor också påverkas. Det är sådant som kan följa med en hem när arbetsdagen är slut.

Polisens vardag varierar nästan i det oändliga. För Hans-Jörgen och hans närmaste kollegor ligger fokus på Hisingen och dess invånare. Och dessa menar Hans-Jörgen att det är otroligt viktigt att hålla en dialog med.

– Att ha en bra kontakt invånarna är jätteviktigt. Dels generellt om vi exempelvis patrullerar vid Backaplan där många rör sig, eller via telefon där alla möjliga samtal kan komma. Men en av de viktigaste delarna är den kontakt som vi får när vi besöker skolor för att prata om vårt arbete, samt gängbrottsligheten, säger Hans-Jörgen. Han fortsätter:

– Jag och min kollega Marko är ute jättemycket i skolklasser och håller föredrag om näthat, nätbrottslighet och om lag och rätt. Det är jätteviktigt att vi vuxna i samhället finns med och berättar för barn och ungdomar vilka konsekvenser som ett felaktigt leverne kan leda till och vad det kan innebära både för dig själv och din familj. Får man inte den motpolen så blir allt det man möts av i media, musik och populärkultur lika med sant. Och det kanske inte är sant alltid. Det kanske är några som berättar det för dig för att de har ett annat narrativ. De vill framstå som rika och framgångsrika och det lockar lätt.

Att alla predikanter skulle säga hela sanningen menar Hans-Jörgen är osannolikt. Det är snarare att de säger det som du vill höra, så länge du betalar.

– Så är det väl med vissa musikartister också. De beskriver en bild av en fiktionerad verklighet som de försöker att framstå som en riktig verklighet, för att de får betalt för att säga det. Men det kan vara väldigt svårt för en 14-åring att avgöra vad som är sant och vad som inte är sant.

Även om diskussionen som Hans-Jörgen och Lokalpressens reporter har gällande rekrytering av unga till kriminella gäng är både något teoretisk och teologisk så menar Hans-Jörgen att allting inverkar på beslut som unga tar. Och just därför ska de också få informationen som polismyndigheten kan bidra med, för att kunna ha alla kort på bordet.

– Vår funktion är att bidra till samverkan med staden i fokus. Vi har ett tätt samarbete inom det som kallas SSPF, som står för socialtjänst, skola, polis och fritid. Tillsammans kan vi verka för att mota kriminaliteten från flera olika håll.

Vilka sorters brott är vanligast på Hisingen?

– Det har generellt blivit lugnare på Hisingen, men de flesta brott gäller narkotika. Sen är stölder ett problem, och då kan det vara i källare, på byggarbetsplatser och liknande. Vi arbetar hela tiden för att stoppa de som utför brotten. Det ska inte vara bekvämt att begå brott på Hisingen.

Hur tror du att brottsligheten kommer att se ut om tio år?

– Jag tror och hoppas att vi kommer att ha motat tillbaka mord och gängbrottslighet i landet. Det är hela tiden vårt mål att göra samhället säkert för alla oavsett var man bor. Brottsligheten har förändrats genom åren och det tar tid att få resultat. Det är idag tragiskt att se hur unga människor förstör sina liv, men genom att ha den kontakten i skolan som vi har vill vi tro att antalet kriminella kommer att minska med tiden.

Finns det tillräckligt många poliser?

– Vi behöver alltid bli fler, med olika typer av kompetenser. Jämför man med hur det såg ut för tio år sedan så är det betydligt mer datorer och teknik, vilket gör att vi inom polisen måste föra mer internetspaning och utvecklas i takt med brottsligheten. I nuläget så rekryterar vi civilanställda med rätt kompetens, men vi ser gärna att vi får fler poliser med den kompetensen.

Helena Fredriksson

helena.fredriksson@lokalpressen.se