Fem procent av invånarna i kommunen anger att deras sömn påverkas negativt av trafikljud. Det visar Miljöhälsorapporten, en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år för att kartlägga hur den fysiska miljön påverkar människors hälsa. Den senaste rapporten, som omfattar åren 2021–2024 och publicerades i våras, visar att problemen är störst i tätorter, där omkring 90 procent av Sveriges befolkning bor.

I landet har andelen som störs av trafikbuller ökat. Förra året rapporterade fem procent av svenskarna sömnproblem kopplade till buller, att jämföra med tre procent fyra år tidigare. Alingsås ligger på riksgenomsnittet, men där syns ingen tydlig trend.

”Det är ungefär lika många som uppger att nattsömnen störs av buller nu som för fyra år sedan”, skriver Newsworthy.

Kartbilder över bullernivåerna i Alingsås visar att E20 är en av de mest bullerutsatta lederna. Även Kungälvsvägen och Vänersborgsvägen lyser rött på kartan.

– Vi får flest synpunkter längs de större vägarna, som Kungälvsvägen mellan Lidl och Willys vid Hagaplan. Där är ljudnivåerna höga för många boende. Även vid E20, i infarten från Göteborg, är bullret påtagligt. Det finns bullerplank, men där det blir glapp ökar ljudnivån direkt, säger Markus Thunberg.

Han framhåller att störningsupplevelsen är individuell:

– För vissa handlar det om det konstanta ljudet från E20, för andra om enstaka bilar som gasar på Kungälvsvägen. De är inte så många, men hörs desto mer. Trafikbullret mäts genom dygnsmedelvärden.

Enligt Thunberg är det i första hand Trafikverket som ansvarar för buller från de stora vägarna. När det gäller det kommunala vägnätet pekar han ut Stråles Allé, Västra Ringgatan och Nybrogatan som särskilt bullerutsatta. Där har åtgärder som bättre isolerade fönster och fasadförstärkning genomförts.

Det går en järnväg rakt genom centrum. Hur påverkar den bullernivån?

– Tågen hörs tydligt, men situationen förbättrades när bullerplank sattes upp genom stan för fem år sedan. Det finns fortfarande brister, särskilt vid Mjörnstranden där ljudet sprids över vattnet, säger Thunberg.

Att buller påverkar hälsan är sedan länge känt. Ida Knutsson, utredare på Folkhälsomyndigheten, betonar att sömnstörningar är en av de allvarligaste konsekvenserna.

– De kan bidra till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och försämrad kognitiv utveckling hos barn. Vi behöver planera samhällen med mindre trafik och mer grönska för att skapa bättre ljudmiljöer och friskare luft, säger hon.

Markus Thunberg menar att frågan handlar om en balans mellan behovet av transporter och människors rätt till lugn och ro. Någon långsiktig plan för bullerhantering finns inte i nuläget, men frågan tas med i stadsplaneringen. Han ser också tekniska möjligheter framåt:

– Det är hastigheten som skapar trafikbuller. Med fordonsutvecklingen kommer vi troligen märka en förbättring i stadsmiljöer där man kör i 30–40 kilometer i timmen. Elbilar låter betydligt mindre i de hastigheterna, även om de vid högre hastigheter bullrar ungefär lika mycket som bensindrivna bilar.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se