Partiet efterlyser ett bredare grepp som inkluderar ekosystemtjänster, naturbaserade lösningar och långsiktig resiliens.

– Man lyfter gärna fram Agenda 2030 som ett paraply, men när man tittar närmare finns det få konkreta satsningar för biologisk mångfald, naturskydd och kolsänkor, säger Katarina Kuzmanovic, gruppledare för Miljöpartiet i Lerum.

Hon anser att klimatanpassning är mer än enskilda punktinsatser i VA-systemet, laddstolpar eller skredsäkring av utsatta områden.

– Vi hade gärna sett att man tog fram en tydlig koldioxidbudget som följs upp varje år, så att vi faktiskt vet om vi rör oss i rätt riktning. Vi tycker också att det behövs en strategi för att bygga upp grön infrastruktur, med fler våtmarker, trädplanteringar och spridningskorridorer som stärker både klimatanpassning och biologisk mångfald. Kommunen borde även se EU:s naturrestaureringsförordning som ett tillfälle att höja ambitionsnivån.

Kommunstyrelsens ordförande Victor Lundblad (M) håller inte med i kritiken. Han lyfter i stället fram planerna på att göra Alebäcken till naturreservat för att skydda livet i bäcken, satsningar på blomsterplanteringar i centrum som gynnar pollinatörer samt fler laddstolpar för kommunens växande elbilsflotta.

– Jag håller inte med. Vi gör flera olika åtgärder. Det jag tror att Katarina Kuzmanovic egentligen efterfrågar är åtgärder som försvårar för barnfamiljer att få ihop sitt livspussel – till exempel genom att försvåra trafiksituationen. Det tycker inte jag att vi ska göra. Tvärtom bör vi motverka trafikstockningar, eftersom vi inte vill att bilarna står stilla och släpper ut avgaser, säger Lundblad.

Satsningarna på skredsäkring, skyfallshantering samt energieffektivisering med solceller och fjärrvärme är något Miljöpartiet ställer sig positivt till. Däremot menar partiet att arbetet med biologisk mångfald och naturvärden fortfarande brister och ofta hamnar i konflikt med kommunens vilja att exploatera.

– I min nämnd (samhällsbyggnadsnämnden, reds. anm.) saknas tydliga mål och åtgärder för biologisk mångfald – som skydd eller restaurering av natur, grön infrastruktur i stadsplaneringen och arbete med ekosystemtjänster. Varje gång vi ställer frågor får vi höra att det redan ingår i Agenda 2030 eller att det beaktas i detaljplanen, säger Kuzmanovic.

Lundblad menar dock att miljöaspekter alltid vägs in i samband med exploatering, bland annat när förslag är ute på samråd.

– Vi ska fortfarande vara en kommun med mycket natur att vistas i – både för den biologiska mångfaldens skull och för människors välmående.

Miljöpartiet har lagt fram ett förslag om att införa en koldioxidbudget, men det röstades ned av bland andra Moderaterna.

– Vi har märkt tydligt att miljön inte är en av deras prioriteringar. De motarbetade visionen om Lerum som ledande miljökommun 2025 tills de lyckades avskaffa den, säger Kuzmanovic.

Victor Lundblad tillbakavisar påståendet och kallar det för desinformation.

– Jag håller verkligen inte med. Vi har ökat takten i arbetet och satsat flera miljoner i budgeten för att genomföra de klimatlöften vi har skrivit under. Så tvärtom – vi har höjt ambitionsnivån. Däremot har vi tagit bort visionen.

Det står klart att partierna står långt ifrån varandra i miljöpolitiken.

– Vi har föreslagit att Jeriko ska bli naturreservat i stället för industrimark, vilket hade stärkt kolsänkor, biologisk mångfald och klimatanpassning. Vi har också motsatt oss projekt

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se