Under kampanjveckan mot mäns våld mot kvinnor mötte Kvinnojouren Olivia invånare i både Lerum och Alingsås, med kaffe och pepparkakor på tågstationerna och informationsmaterial på Vimpeln i Alingsås. Det arrangerades även två föreläsningar i Alingsås med poeten och författaren Faysa Idle, och på Lerums bibliotek hölls en föreläsning om ekonomiskt våld.

– Syftet med den årliga temaveckan är att synliggöra vår verksamhet och informera om vilket stöd vi kan erbjuda. Vi möter även gymnasieelever som vi vill uppmärksamma på vår tjejjour för unga kvinnor, en grupp som tyvärr är alltmer våldsutsatt, säger Johanna Lomander.

Hon beskriver hur många unga vuxit upp i en digital kultur där övervakning i relationer normaliserats och där våldsporr finns lättillgänglig. Det påverkar relationer, gränser och förväntningar.

– Vi ser också en ökning av kvinnor som har nuvarande eller tidigare partners som är gängkriminella. Det innebär en komplex utsatthet eftersom man har ett liv, och kanske även barn, tillsammans. Man kan också ha gjort saker själv som man vet inte är lagliga.

Förra året tog 186 kvinnor en första kontakt med kvinnojouren, som ansvarar för Lerum, Alingsås och Vårgårda. Det är mer än en fördubbling jämfört med de 79 som sökte stöd under 2023. Fram till den 31 oktober i år har ytterligare 138 kvinnor vänt sig till verksamheten.

– Majoriteten söker sig till oss själva, men en del kommer via en anhörig, chef, kollega eller vän. Behovet ökar hela tiden, säger Lomander.

Samtidigt går kvinnojouren igenom en omvälvande period. Tidigare i år beslutade Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att inte ge jouren tillstånd att bedriva skyddat boende. Lokal, rutiner och personal bedömdes som tillräckliga, men IVO ansåg inte att föreståndarens utbildningsbakgrund uppfyllde kraven i den nya lagstiftningen som trädde i kraft förra året.

– Vi har ett småskaligt och tryggt boende med plats för fyra kvinnor, anpassat efter deras behov. Problemet är att regelverket inte gör skillnad på oss och stora institutioner, säger Lomander.

Konsekvensen är att jouren inte längre får ta emot kvinnor med beslut om skyddat boende i den tidigare formen. I stället driver de nu ett så kallat kvinnojoursboende, som inte får ta emot alla typer av placeringar.

Samtidigt har kommunerna som har avtal med kvinnojouren meddelat att de ekonomiska anslagen ska omförhandlas. Nu väntar verksamheten på besked om vilket stöd som kommer att gälla nästa år. Osäkerheten gör det svårt att planera, särskilt de omfattande skolinsatser som vanligtvis bokas redan under hösten.

– Vi brukar redan nu boka in kärleksveckan och återkommande besök på gymnasierna. Utan besked kan vi inte lova skolorna någonting. Och om vi får veta att finansieringen uteblir står vi helt utan planeringsmöjligheter, säger Lomander.

Hon beskriver hur osäkerheten kan drabba de kvinnor som i dag vågar söka stöd. Många väljer att ringa just för att de kan vara anonyma, medan en kontakt med socialtjänsten kan leda till en utredning där den våldsutövande informeras.

– Det är ett enormt steg att våga be om hjälp. Om en kvinna berättar och partnern får veta utan att något händer direkt, då kan situationen bli farligare. Vi vet att många väljer att stanna kvar i våldet om tröskeln blir för hög, inte minst om det finns gemensamma barn.

Kvinnojourens erfarenhet är att våld förekommer i alla samhällsklasser och bostadsområden. De möter kvinnor från både hyresrätter och villor, från olika yrken och livssituationer.

– Många har levt med våld under lång tid, ibland ända tills barnen flyttar hemifrån. Föräldrar vittnar dessutom om barn som är rädda men ändå riskerar att hamna hos den våldsutövande föräldern vid vårdnadstvister.

De kommande veckorna blir avgörande för om kvinnojouren Olivia kan fortsätta bedriva sitt arbete i samma omfattning eller tvingas skära ner, vilket i förlängningen kan innebära risk för nedläggning av kvinnojoursboendet i Alingsås.

Från Lerum och Alingsås uppgick stödet till verksamheten till en miljon kronor vardera i fjol. Enligt Jon Haraldsson (S), ordförande i stöd- och omsorgsnämnden i Lerums kommun, fanns det från början inga planer på att minska anslaget. Det var i stället Alingsås och Vårgårda som initierade omförhandlingen.

– Det var inte vår ingångspunkt eftersom vi är väldigt nöjda med samarbetet. Vi var inställda på att bibehålla det snarare än något annat, men nu tvingas vi också till en omförhandling, säger Haraldsson.

Enligt Kent Perciwall (KD), ordförande i socialnämnden i Alingsås kommun, är en av anledningarna till omförhandlingen att Alingsås kommun har en egen verksamhet som arbetar med de här frågorna.

– Sedan har vi inte nyttjat deras boende. Det senaste året har vi bara haft folk där i januari i år. Och nu har IVO fattat beslut om att det inte får vara ett skyddat boende i nuläget, säger Perciwall och fortsätter:

– När tjänstemännen vill flytta någon som behöver skyddat boende flyttar man dem oftast inte inom kommunen. De behöver oftast flyttas utanför vår kommun.

De delar av verksamheten som rör information och utbildning lyfter han, men konstaterar att anslaget ändå kommer att minska.

– De har fått drygt en miljon av oss varje år och det anslaget kommer att minska. Det kan jag säga med ganska stor säkerhet. Men hur mycket och vad som förändras är inte klart ännu.

När ett besked kan komma är fortfarande oklart.

– Vi räknar med att det ska finnas ett beslut till nästa nämndmöte i början av december. Innan dess vet jag inte och vill heller inte uttala mig.

På frågan om det är rimligt att låta en sådan aktör vänta på besked svarar Perciwall:

– Ja, vi måste också titta på vår budget. De får sina pengar i samband med budgetbeslutet varje år, som jag har förstått det. Den budgeten togs nu i november av fullmäktige, och först därefter vet vi vilka medel som finns att fördela.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se