När mobilförbudet blev lag den 1 augusti var Rydsbergsskolan en av få skolor i Lerums kommun som behövde ändra sina rutiner. Tidigare fick eleverna använda sina mobiler utomhus på rasterna, men nu samlas telefonerna in när skoldagen börjar och lämnas tillbaka först när den slutar.

En månad senare är bilden överlag positiv.

– Jag skulle ändå säga att vi har blivit lite mer sammansvetsade i klassen. Det har blivit bättre socialt. Man pratar mer på rasterna och använder inte mobilen på samma sätt som tidigare, säger niondeklassaren, Moa Brühn.

Klasskamraten Tage Nilebäck håller med.

– Det är mycket mer socialt. Folk hänger mer med varandra i stället för att vara inne i sitt eget, säger han.

Tidigare gick många elever ut på rasterna för att använda sina telefoner.

– Man satt på bänkarna där ute och kollade på Tiktok, Snapchat eller spelade mobilspel, säger Tage.

Nu ser rasterna annorlunda ut. Många samlas i stället i skolcafét, spelar pingis eller biljard – eller sätter sig bara ner och pratar. Dessutom upplever eleverna att klassen inte är lika grupperad längre, utan att killar och tjejer pratar mer med varandra nu.

– Sammanhållningen i klassen har överlag blivit mycket bättre, säger Tage.

Även rektor David Alm tycker att förändringen märks.

– Det stora är att eleverna pratar med varandra i stället för att titta på sina mobiler. Det är ju så samhället ser ut i dag – på busshållplatser står de flesta med blicken i telefonen. Här står eleverna i stället och pratar med varandra, och det är positivt, säger han.

Samtidigt har omställningen inte varit helt problemfri.

Både Moa och Tage lyfter att mobilen tidigare kunde vara en trygghet för elever som mådde dåligt eller behövde kontakta någon hemma.

– Om man har psykisk ohälsa eller inte vågar berätta för någon i skolan kunde man tidigare skriva till sina föräldrar. Nu måste man först gå till en lärare och be om hjälp, säger Moa.

David Alm betonar att elever alltid kan låna en tjänstetelefon om de behöver ringa hem.

– Alla i personalen har en tjänstetelefon. Behöver en elev kontakta sina föräldrar löser vi det, säger han.

Även för skolan har den nya lagen inneburit mer arbete. Eftersom eleverna har olika scheman krävs särskilda rutiner för att samla in och lämna ut telefonerna.

– Det har krävt ganska mycket resurser och energi. Men eleverna är jätteduktiga och systemet fungerar allt bättre, säger David Alm.

Han hade ändå gärna sett att staten eller kommunen skjutit till mer resurser.

– De resurser som nu går till mobilhanteringen hade vi hellre använt till fler vuxna bland eleverna på rasterna, säger han.

En annan iakttagelse är att en del kränkningar blivit mer synliga sedan mobilförbudet infördes.

– Min känsla är att vi har haft lite fler kränkningar nu i starten. När eleverna umgås mer blir också konflikterna mer synliga. Samtidigt är det lättare för oss vuxna att upptäcka dem och ta tag i dem än när de sker på sociala medier, säger David Alm.

Tage Nilebäck tror att en del kränkningar har flyttat från sociala medier till möten ansikte mot ansikte.

– Det blir mer i verkligheten nu. Det är negativt för den som blir utsatt, men samtidigt är det lättare för vuxna att upptäcka och hjälpa till.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se