Politiker frias efter förmodat olagliga beslut
Fem politiker i grundskolenämnden har varit föremål för en omfattande brottsutredning om misstänkt tjänstefel. Nu lägger åklagaren ner förundersökningen. Beskedet välkomnas av de rödgröna – men Liberalernas Axel Darvik står fast vid sin kritik.
Utredningen rör ett beslut från våren 2024, då Göteborgs rödgröna styre beslutade om ett särskilt krisstöd till grundskolorna. Stödet skulle villkoras med att friskolorna kunde visa att de haft ökade pensionskostnader, till följd av ett nytt pensionsavtal som slog hårt mot ekonomin mitt under inflationskrisen.
För kommunala skolor var kostnaderna kända. För friskolor var de inte det – uppgifter som dessutom ofta betraktas som affärshemligheter. Beslutet överklagades och upphävdes senare av Förvaltningsrätten, som ansåg att det stred mot likabehandlingsprincipen.
Liberalerna gick längre. Gruppledaren Axel Darvik polisanmälde fem nämndpolitiker från S, V och MP för misstänkt tjänstefel. En förundersökning inleddes under 2024 men läggs nu ner.
Åklagare James von Reis konstaterade tidigt att politikerna varit medvetna om att beslutet kunde vara olagligt – men nu landar han i att ärendet inte går att driva till åtal.
– Det finns två starka expertutlåtanden som pekar i olika riktningar. Ord står mot ord, och då går det inte att bevisa brott, konstaterar åklagaren i sitt beslut.
Grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) beskriver beskedet som en lättnad.
– Jag har aldrig trott att det här skulle hålla för en fällande dom, men när processen dragit ut så länge hinner det ändå byggas upp en oro, säger hon.
Hon är samtidigt starkt kritisk till att ärendet över huvud taget blev en brottsutredning.
– Vi har ett samhälle med grovt våld, gängkriminalitet och våld mot kvinnor. Att lägga hundratals sidor utredning och stora resurser på att pröva om det är olagligt att be om underlag för faktiska kostnader – det är orimligt.
Enligt Tryggvadottir Rolka handlade beslutet om att agera i ett extraordinärt läge.
– Vi stod inför ökade pensionskostnader på över hundra miljoner kronor. Frågan var: ska vi betala ut krisstöd även till aktörer som kanske inte haft en krona i ökade kostnader? Det finns inga tydliga prejudikat för en sådan situation.
Hon betonar att nämnden informerades om att beslutet kunde prövas rättsligt – men inte att det var uppenbart olagligt.
– Det fanns en risk kopplad till likabehandlingsprincipen, ja. Men just därför behövde frågan prövas. När Förvaltningsrätten sa nej rättade vi oss direkt.
Axel Darvik (L), som gjorde polisanmälan, delar inte den bilden. Han menar att domstolen redan slagit fast att beslutet var felaktigt.
– Nu menar åklagaren att det inte var brottsligt. Men läser man motiveringen är det uppenbart ett gränsfall. Jag hoppas verkligen att man inte gör något liknande igen, säger han.
På kritiken om att Liberalerna missbrukar rättssystemet för att misstänkliggöra politiska motståndare svarar Darvik:
– Det resonemanget är märkligt. Självklart ska även politiker polisanmälas om något framstår som misstänkt brottsligt. Ingen står över lagen. Att utredningen lades ner ändrar inte det.
För de rödgröna är frågan större än just detta ärende. De menar att rättsprocessen riskerar att få negativa effekter på det politiska engagemanget generellt.
– Om politiker ska riskera brottsutredningar för att de prövar svåra, oklara frågor i en krissituation, då skapar vi rädsla. Det är farligt för demokratin, säger Viktoria Tryggvadottir Rolka.
Följ oss på sociala medier:
Din enda lokaltidning som kommer på papper och är helt GRATIS!
Lokalpressen, på webben, i brevlådan och sociala medier.