Hur känns det att ditt deltagande nu är offentligt?

– Väldigt skönt. Vi har hållit det här inombords så otroligt många månader. Och allt som är hemligt är ju egentligen någonting som man gärna vill prata om, så det känns jättefint nu när det är släppt.

Kommer du att sitta bänkad vid premiären?

– Ja, det kommer jag faktiskt göra. För vi får inte lov att se någonting innan. Utan vi får precis om alla ni andra se det live just vid tv-tillfället. Så det är klart att man är väldigt nyfiken på hur man vinklas som person.

Vad var det som lockade med att vara med?

– Jag har två anledningar. Dels har jag en son som har varit med i norska ”Robinson” 2022, så jag kände väl lite grann att jag skulle vilja visa den där stöddiga grabben att den här morsan hon är inte så mycket sämre hon.

– Och sen så jobbar jag väldigt mycket. Så jag kände att jag behövde bryta mitt vardagsmönster. Det var liksom ohållbart att hålla på på det sättet. Jag tänkte väl att det kanske kan ge mig en tids reflektion med livets mening när man åker iväg och är helt avskalad som man blir när man bor på en öde ö.

Varför valde du hink som personlig sak att ta med?

– Det var faktiskt inte mitt förstaval utan mitt tiondeval som jag slängde ur mig, haha. Vi skulle in med fem förslag från början, och jag var mest orolig över sömnen och tänkte att får man inte sova så är man ju helt körd. Så mina förslag var väldigt fokuserade på kudde, täcke, underlag och sånt. Men jag fick nej på alltihop. Sen när jag skulle skicka in en ny omgång med penaler så behövdes en sista sak och som ett snabbt inkast skrev jag hink, och det var den det blev sen. Sen blev det faktiskt ett väldigt lyckat inkast för den kom till mycket stor användning.

Du jobbar som fastighetschef i Partille pastorat, är det en yrkesroll du hade användning för på ön?

– Jo, jag fick bygga ett antal läger när man flyttas runt som det blir. Så det har jag absolut haft kunskap om att göra och fått vara med och hjälpa till. Jag gillar också att hugga ved så det är klart att det är en av sakerna som jag gärna gjorde. Sen är jag ju arbetsledare också, men man får samtidigt inte ta för mycket plats för då anses man som ett ganska stort hot.

Är det några andra egenskaper som gjorde nytta på ön?

– Jag är en tävlingsmänniska. Jag har dels tävlat i konståkning och sen för fem, sex år sedan så började jag att tävlingsdansa efter att ha varit runt hela världen med sonen som tävlingsdansar. Förra året var jag och min bror med både på ett Europamästerskap och ett världsmästerskap och har haft rejäl framgång. Så det tar man med sig, det här med att kämpa och aldrig ge upp.

Du får såklart inte avslöja hur det gick, men hur ser du på din insats?

– Jag är grymt nöjd faktiskt. Jag kunde inte ens drömma om att det kunde gå så pass bra som det gjorde. Och det har ju inte alltid bara med prestation att göra för det krävs en del list bakom också. Men jag har sagt från början att jag vägrar att spela ett fulspel, för det är inte jag över huvud taget. Sen är det klart att kommer någon att ha en åsikt så får man kanske svar. Sen kan man ju önska att man hade presterat bättre på en specifik tävling eller så, men det är jättekul att ha varit med som deltagare och fått prova på det hela.

Du står på plats 13 på POSK:s valsedel. Vad vinner du helst, "Robinson" eller kyrkovalet?

– Det är två helt olika saker faktiskt. Det handlar ju om två olika delar – arbetsliv och privatliv. Så den passar jag nog att svara på, haha.

Jonas Bengtsson

jonas.bengtsson@lokalpressen.se