Intresset för svenska skyddsrum har ökat kraftigt sedan Ryssland i februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Antalet besök på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps digitala karta mångdubblades och för första gången på decennier diskuterades åter skyddsrum för civilbefolkningen.

Men istället för att bygga fler har antalet skyddsrum i Sverige istället minskat något.

I Västra Götalands län finns, enligt färska siffror från nyhetsbyrån Newsworthy, 10 542 skyddsrum med totalt drygt 1 100 000 platser på MSB:s karta. Det innebär att det finns plats för 64 procent av befolkningen i länet. I hela landet finns plats för lika många, ungefär 64 procent av befolkningen.

Då räknar man inte in platserna i de skyddsrum i Göteborg och Borås som myndigheten listar som större specialskyddsrum och som kräver driftspersonal.

I Härryda kommun finns 112 skyddsrum med plats för totalt 12 031 personer, vilket motsvarar 30 procent av befolkningen.

Tätast mellan skyddsrummen i Västra Götaland är det i Mariestads kommun, där det finns skyddsrumsplatser för motsvarande 98 procent av befolkningen.

I Orusts, Tanums, Färgelanda, Bollebygds, Grästorps och Tranemos kommuner finns inga skyddsrum alls.

– Antalet skyddsrum varierar lite från år till år, om en fastighet byggs om plockar vi bort skyddsrummet från kartan, och när det har ersatts återkommer det, säger Anders Johannesson, chef för enheten för befolkningsskydd på MSB, till Newsworthy.

Hur bra koll har ni på skyddsrumsbeståndet?

– Genom åren har det varit ett lågt intresse för det här, även från statsmakten, och vi har inventerat utifrån de medel som vi fått tilldelat. Därför har vi inte besökt alla och någon 100-procentig kontroll har vi inte kunnat göra. Däremot är de uppgifter vi har registrerade tillförlitliga, så vi har bra koll även om vi inte besökt alla. Nu har vi fått uppdrag att inventera samtliga skyddsrum. Vi har som mål att besöka 10 000 skyddsrum i år och sedan får vi kombinera det med brev till fastighetsägarna.

Hur är skicket på skyddsrummen ni faktiskt har besökt?

– Det fina med skyddsrumssystemet är att fastighetsägarna kan använda dem till annat, så länge de kan iordningsställas inom 48 timmar. Därför används många utrymmen till exempel som cykel- eller lägenhetsförråd. Det borgar för att man underhåller utrymmet. När vi är ute och tittar så är det oftast små brister, som är enkla att åtgärda, som vi hittar: En golvbrunn som börjat rosta eller en dörr som behöver smörjas. Det är väldigt sällan vi stöter på kraftigare åverkan i väggar.

Sverige har relativt många skyddsrum som byggdes under kalla kriget. De är ojämnt fördelade över landet, i första hand i de 140 skyddsrumstätorterna. Prioriteringen bygger bland annat på befolkningstäthet och var viktiga verksamheter finns. Eftersom de sista skyddsrummen byggdes i början av millenniet finns det också hela områden som byggts utan skyddsrum, trots att de ligger i skyddsrumstätorter.

– I utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkning” som kom i slutet av 2022 föreslår man att det ska byggas nya skyddsrum, mellan 25 och 50 per år. Det fanns dock inte med i senaste försvarsbeslutet, så vi vet inte om det kommer att bli så. I första hand ska vi inventera de skyddsrum som finns och det är ett stort jobb, säger Anders Johannesson.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se