Arbetet är resultatet av en avslutande uppgift på det estetiska programmets inriktning bild och formgivning, där eleverna fått använda satir som konstnärligt verktyg. Under ledning av läraren Jenny Ribbegårdh har de arbetat analogt med serierutor och utgått från egna iakttagelser av samtiden, med målet att snabbt och tydligt nå fram till en mottagare.

Under arbetets gång har eleverna inspirerats av välkända satirtecknare och regelbundet visat sina alster för varandra för att träna på tydlighet och modig kamratrespons. Nu är resultaten klara: handtecknade serierutor där unga röster tar plats i samhällsdebatten.

– Satir är ett sätt att säga saker som kan vara svåra att säga rakt ut, men ändå få fram budskapet, säger Klara Svensson, som i sin serie inspirerats av låten ”Kråkpsykos” av punkbandet "Hårdgnissel".

Hennes bilder skildrar en stad där alla pilar pekar åt samma håll.

– Det handlar om en känsla av att det bara finns en väg att gå. Min huvudperson vägrar ställa upp på det och klättrar upp i ett träd i protest.

Även Eli Olsson har valt ett ämne som många unga brottas med. I hans serie sitter ett träd hos en psykolog – ett träd med klimatångest.

– Klimatet är något många tänker på, men det känns ofta som att vuxenvärlden inte tar det på allvar. Det är ju vi som ska leva i framtiden. Satiren blev ett sätt att visa frustrationen, men också göra det lite kul, säger han.

Isabell Trigueros Elias riktar sin kritik mot fast fashion och snäva skönhetsideal. I hennes serie marknadsförs perfektion som en produkt.

– Man ser det överallt i reklam och sociala medier. Det går snabbt, ser bra ut och man vill passa in, men det gör också ont. Jag ville visa hur man trycker in sig själv i en form som egentligen inte passar.

För läraren Jenny Ribbegårdh är projektet mer än en bilduppgift.

– Skolan ska ge elever verktyg att delta i demokratin. När deras seriekonst publiceras får de möjlighet att göra sina röster hörda, ifrågasätta missförhållanden och utmana makt i samhället.

Johanna Roos

johanna.roos@lokalpressen.se