Detta är en banbrytande förändring för hela restaurang- och nöjesbranschen. Enligt Förenklingsrådets utredning innebär reformen kostnadsbesparingar på upp till 3,9 miljarder kronor årligen för branschen. Inga dyra kök som står halvtomma, ingen obligatorisk kockpersonal under lågtrafik, kraftigt minskat matsvinn och mer flexibel bemanning. För en enskild restaurang kan besparingarna ligga på uppemot en halv miljon kronor per år, pengar som istället kan investeras i nya koncept, bättre service eller lägre priser för gästerna. Utan matkravet kan entreprenörer testa nya idéer som idag kvävs av regelkrångel: rena vinbarer, specialiserade cocktailhak, pop-up-evenemang, co-working-caféer med kvällsdrinkar eller evenemangslokaler som fokuserar på upplevelser istället för stekos. Vi kan nu se fram emot mötesplatser där människor kan träffas, umgås och skapa minnen, utan att staten tvingar på dyr kökspersonal som egentligen inte behövs.

Sverigedemokraterna och regeringen levererar precis det vi lovat: färre regler, mer tillväxt och ett modernt näringsliv. Men reformen ställer också krav på Göteborg. När matkravet försvinner kan man förvänta sig att antalet ansökningar om serveringstillstånd ökar då fler aktörer kommer vilja starta eller utöka verksamheter. Kommunerna måste hantera både prövning och tillsyn och risken är att Göteborg hamnar på efterkälken om vi inte är på tårna. Det är också viktigt att vi inte tolkar regelverken på ett för företagen ogynnsamt sätt. Redan nu planerar företagare och entreprenörer för verksamhet utifrån de kommande regelverken och staden bör därför proaktivt utbilda tjänstemännen och trimma in organisationen. Göteborg har nu en möjlighet att bidra till såväl en mer attraktiv stadskärna som nya arbetstillfällen.

Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet

Josef Fransson (SD), riksdagsledamot i näringsutskottet

Emma Altenhammar (SD), kommunfullmäktigeledamot Göteborg