Pamp påpekar att Sveriges kommuner länge varit medvetna om utvecklingen – även i Alingsås. Redan 2021 antog vård- och omsorgsnämnden strategin ”Framtidens äldreomsorg”, just för att möta den demografiska förändringen.

– I stora drag handlar strategin om att Alingsås behöver fler trygghetsboenden, eller seniorboenden som det också kallas. Det är bostäder som är tillgänglighetsanpassade och som ofta har gemensamhetslokaler, kanske till och med restaurang. Det skapar sociala sammanhang och kan motverka ensamhet. Samtidigt kan det skjuta upp behovet av särskilt boende, som är avsett för personer med vårdbehov dygnet runt.

Pamp menar även att kommunen behöver arbeta mer hälsofrämjande, något som den nya socialtjänstlagen också betonar.

– Vi behöver satsa mer på friskvård, inte bara på sjukvård. Just nu pågår ett intensivt arbete inom förvaltningen för att anpassa verksamheten till den nya lagen som införs i sommar.

Frågan om hur kommunen ska hantera personalförsörjningen och säkerställa tillräckliga resurser är komplex, medger Eva-Lotta Pamp. Hon lyfter fram flera insatser:

– Vi arbetar för att fler unga ska välja vårdyrket, och vi sänker trösklarna till yrket genom att införa vårdbiträden som kan ta hand om städ- och serviceuppgifter. Det frigör tid för undersköterskor att fokusera på vård och omsorg. Vi rekryterar även fler specialistsjuksköterskor för att möta de ökande omsorgsbehoven, och vi satsar på välfärdsteknik och digitalisering.

Samtidigt som befolkningen blir äldre minskar andelen födda barn, något som Thomas Thim (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, ser som en utmaning – men också som en möjlighet till anpassning.

– Alingsås är en attraktiv och växande kommun med ett stabilt inflöde av nya invånare. Men förändringen är inte likformig utan skiljer sig mellan olika områden – därför arbetar vi med lokalt anpassade analyser för att möta behoven där de faktiskt uppstår.

Thim betonar vikten av att hålla hög kvalitet i förskolan och erbjuda trygga miljöer med god personalresurs, oavsett om barnet bor i stadskärnan eller på landsbygden. För att kunna planera effektivt används både elevprognoser och kvalitetsuppföljningar.

– Klasstorlekar och bemanning kan anpassas efter både elevantal och behov. I takt med att vissa områden växer utökar vi kapaciteten där, samtidigt som vi ser över resursfördelningen i områden med minskande elevantal.

Istället för att fokusera på färre barn, vill Thim rikta fokus mot hur kommunen möter variationen i elevunderlaget:

– Vissa skolor behöver effektiviseras, andra utvecklas för att ta emot fler elever i takt med inflyttningen.

Detta sker genom strategisk lokalplanering, med målet att skapa ändamålsenliga och framtidssäkrade skolmiljöer.

– Det handlar också om att skapa mindre grupper i förskolan och god arbetsmiljö i skolan. En likvärdig skola är inte en enhetlig lösning, utan ett system där varje elev får tillgång till utbildning av hög kvalitet – nära hemmet, oavsett var i kommunen man bor.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se