Avgångsbeskedet i förra veckan kom oväntat för de flesta. Men enligt Magnus Gisslén, bosatt i Partille och uppväxt i Lerums kommun, har missnöjet vuxit fram under en längre tid, även om han tillträdde som statsepidemiolog för bara två år sedan. Han menar att han försökt påverka Folkhälsomyndighetens inriktning, men gång på gång stängts ute från de avgörande besluten.

– Jag har under lång tid försökt väcka förståelse för hur viktigt det är med medicinsk kompetens i myndighetens ledning. Jag har inte fått gehör för det, säger han.

Samtidigt skulle uppdraget förändras då föregående Anders Tegnell slutade och Gisslén tog över. Statsepidemiologen skulle inte längre ha ”beslutsmandat”, vilket Gisslén kände till när han tillträdde. Brytpunkten blev särskilt tydlig när tidigare generaldirektör Karin Tegmark Wisell lämnade i juni förra året. 

– Hon är läkare, och när hon slutade försvann den sista med djupare medicinsk kompetens ur ledningsgruppen. Jag och Karin hade en bra dialog, men efter hennes avgång blev skillnaden mycket tydlig.

Gisslén menar att rollen som statsepidemiolog borde vara central i myndighetens arbete. Själv hade han hoppats på att vara med och fatta beslut ändå, men att hans mandat aldrig kom i närheten av föregångaren Anders Tegnells.

– Jag tappade förtroendet när jag såg att nuvarande ledning saknar både insikt och vilja att förändra myndigheten i den riktning som krävs för att kunna bedriva det enormt viktiga smittskyddsuppdraget på bästa sätt, fortsätter han.

Samtidigt har det framkommit att Gisslén fick besked om uppsägning redan före midsommar. Det enligt enhetschef Ellen Jones på FHM, som skriver till SVT Nyheter i ett mejl att Magnus erbjudits att stanna kvar på myndigheten i en annan roll.

– Det stämmer, men utan någon konkret plan för hur min kompetens skulle tas till vara. Jag fick höra att jag själv skulle fundera på vad jag kunde göra i stället, vilket kändes oseriöst. Jag tog uppdraget som statsepidemiolog för att jag ville bidra med min expertis på infektionssjukdomar, inte för att hitta på andra arbetsuppgifter, säger Gisslén.

Kritiken mot myndighetens struktur är skarp. Gisslén har fått medhåll från olika håll, bland annat från Lars Engstrand, tidigare chef vid Smittskyddsinstitutet, som delar bilden om bristande kompetens i myndighetens ledning.

– Det ska vara självklart att en statsepidemiolog sitter med i ledningsgruppen och kan framföra sina åsikter, säger han till SVT Nyheter.

Efter att Lokalpressen sökt både generaldirektör Olivia Wigzell och enhetschef Ellen Jones kommer ett mejl från Kalle Asplund på FHM:s presstjänst där han skriver att myndigheten välkomnar synpunkter och kritik, men inte instämmer i allt som Gisslén framför.

"Folkhälsomyndigheten har en hög medicinsk och akademisk kompetens, och ett nära och välfungerande samarbete med övriga delar av det svenska smittskyddssystemet. Myndigheten kommer även, i dialog med lärosätena, undersöka hur samverkan om expertis och forskning ytterligare kan fördjupas", skriver han.

I mejlet framgår även att man ska vidta ett flertal åtgärder med anledning av kritiken.

"Det kommer att göras en översyn av den medicinska kompetensen kopplat till smittskyddsarbetet och en fördjupad utvärdering av statsepidemiologens roll. Den tillförordnade statsepidemiologen kommer dessutom omgående delta på samtliga punkter på ledningsmötena", står det.

Det välkomnar Magnus Gisslén, men vidhåller att det sker för sent och först efter att han valt att gå ut i media.

– Att det krävs för dem att erkänna problemet är sorgligt. Jag hade hoppats på förändring, men när inget skedde återstod bara att lämna till slut.

Vidare varnar den nyss avgångna statsepidemiologen för att Sverige riskerar stå illa rustat vid nästa pandemi.

– Vi kommer med hundra procents säkerhet få en ny pandemi. Det kan ske om tre månader eller om 20 år men när den dagen kommer krävs det en ledning med stark medicinsk expertis. Alla våra nordiska grannländer har det. Sverige sticker ut, och det är riskabelt, säger han.

Aron Mikael Sik

aron.mikael.sik@lokalpressen.se