När Trafikverket den 30 september presenterade sitt förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen stod det klart att myndigheten satsar drygt 1 200 miljarder kronor under 12 år. En ”historiskt stor satsning på svensk infrastruktur”, som infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson uttryckte det.

– Det är oerhört mycket pengar, nästan 100 miljarder per år. Jag har inga problem med att de investerar i andra projekt, men Västra stambanan är faktiskt det viktigaste godsstråket i hela Sverige, säger Wallin.

Tillsammans med Västra Götalandsregionen och andra berörda kommuner hade han i en avsiktsförklaring ställt krav på Trafikverket om en utbyggnad av Västra stambanan. I Trafikverkets plan pekas visserligen sträckan mellan Alingsås och Göteborg ut som särskilt prioriterad, men inga investeringar föreslås mer än för etappen Olskroken–Partille, och då endast en lokaliseringsutredning med en beräknad kostnad på cirka 4 500 miljoner kronor.

– Jag är kritisk till att Trafikverket inte föreslår reella pengar för att påbörja fyrspårsutbyggnaden mellan Göteborg och Alingsås. De har sagt att det behöver utredas vidare, men det finns inga pengar till investeringar fram till 2037. Det är alltså 12 år, och enligt förslaget ska vi inte påbörja utbyggnaden under den tiden, säger Wallin.

Han beskriver en liknande frustration hos grannkommunen Lerums politiska ledning.

– Vi hade önskat, och nästan förutsatt, att hela sträckan Alingsås–Göteborg skulle komma med i den här planen.

Förslaget, som sträcker sig fram till 2037, nämner inga konkreta satsningar på Västra stambanan och gör dess framtid oviss – något som påverkar Alingsås, fortsätter Wallin.

– Våra möjligheter att planera utvecklingen av staden går i stå. Nu ska visserligen sträckan utredas, men vad det innebär får framtiden utvisa. Det blir en våt filt över planeringsförutsättningarna. Vi vet att det finns ett tydligt behov, men vi vet inte var det kommer tillgodoses – om det någonsin gör det.

Det påverkar bland annat pågående planer, som området mellan järnvägen och E20.

– Om två nya spår ska gå genom staden kommer det påverka planeringsförutsättningarna. Ska spåren för godstrafik och långdistanståg istället gå utanför staden påverkar det möjliga områden där spåren skulle kunna dras. Även det kommer att sväva i ovisshet.

Nu ska förslaget remitteras och analyseras innan regeringen fattar beslut om den slutliga nationella planen för transportinfrastruktur. Regeringen planerar att under våren 2026 ta beslut om hur planen för perioden 2026–2037 ska se ut.

– Vi kommer självklart göra allt vi kan för att påverka regeringen att lyfta in Västra stambanan, säger Wallin. Det är en tuff uppförsbacke, men vi ska ta oss an den.

Wallin pekar också på Trafikverkets egen bedömning av kapaciteten i Göteborg.

– Trafikverket säger själva att Göteborg har hög kapacitet, men att systemet är sårbart för störningar. Det bekräftar det vi länge har påtalat. Det är synd att de inte går från ord till handling.

Matilda Falk

matilda.falk@lokalpressen.se